Bilderna: Kronborg i Helsingör. Ser Sverige från badplats. Saknar bild å stranden.

Jäkla hamnpoliser!

Kanoten nu väl tätad och nymålad. Fått torkat och sjösatt !  Kanoten flög fram från straden på ett blankt stilla Öresund i ett strålande solsken. I kanoten sitter två tokiga småungar på väg över det 4 km breda sundet. Det var Pelle och jag! Bakom såg vi Kärnan och  röda rådhuset framför oss det gröna Kronborg på andra sidan sundet.
Kriget var ju slut så nu var det inga tyskar med gevär som stod och sköt på oss när man kom över till danska sidan!
Plötsligt dök det upp ett väldigt stort fartyg som skulle passera från norr till söder mellan det trånga sundet mellan Helsingborg och Helsingör.
Oj vad kaptenen och styrmannen måste ha blivit arga på oss på fartyget som tutande passerade oss på ganska nära håll. Vi var säkert ett hinder för det stora svårstyrda fartyget och vi hade ju inte lärt oss något sjövett inte.
Dessutom om man sen tänker efter kunde det ju faktiskt gått riktigt illa för oss. Pelle blev så rädd för att det stora fartyget skulle segla på oss så han tappade sina solglasögon i havet. Undras månntro om de följt med strömmar till något fjärran land. Kanske någon kinespojke en dag fick glädje av dem eller de fortfarande far runt på de sju haven.
 Snart var vi i Danmark drog upp kanoten och lade oss på stranden för att vila och sola. Detta var precis sidan om slottet/borgen Kronborg och långt ifrån hamnen. Vi drack av våra medhavda läskedrycker och åt av kexchokladen vi också tagit med oss.  På något underligt vis kändes det bättre att få ligga på den danska stranden än den svenska trots att det egentligen inte var någon skillnad på stränderna. Det var ju lika dan sand och samma vatten.
Där låg vi i alls sköns ro när plötsligt två uniformerade män sparkade till oss. Må vi se deres pass! Sa en av dem med barsk röst.
Givetvis hade vi inga pass! Dessa som dessutom skulle ha varit stämplade av tullman. Vi hade kommit över i bara badbyxor och tunna skjortor. Inte kunde vi tänka oss att vi skulle vara upptäckta att ha paddlat över till den danska badstranden.
Det blev förhör och anteckningar med en regel utskällning. Sen fick vi ge oss bums därifrån till Sverige igen. Jädrans, vi som hade det så fint där med känslan att var i ett främmande land.
Konstigt att vi inte blev förhörda i Sverige utan vi fick lugnt sola och bada på den Svenska stranden.
Flera år efter denna kanotfärd så sam jag istället över. Jodå jag var ju inte dummare då än ha en följebåt med. Den gången behövdes heller inget pass! Men att simma över blir allt längre än de fyra kilometer rakt över då strömmen i sundet är så kraftig att man måste lägga till flera kilometer för att få den riktiga simsträckan!

Forts. Klicka här!

 Ha det bra vänner och simma lugnt, Kram på er!