Bengt-Alfreds Tankesmedja

Inlägg publicerade under kategorin Levn.historia. Folkhögsskola

Av Bengt - 7 juni 2007 14:44


Första avsnittet: Klicka här!


Avslutning på denna skoltid, sen blev det sjuksköterske utbildn.!


Så ska jag avluta denna tid på folkhögskolan. Ge förklaringen varför jag kunde komma in på sjuksköterskeskolan.

 Då jag sedan jag började arbeta på mentalsjukhus hade jag ju läst många böcker i psykologi, psykiatri och sociologi, så allt som kunde beröra det ämnet var ju enkelt för mig. Vad det gällde fysik som jag fick premie förra året hade jag mkt kunskap i genom vad min fader hade lärt mig, så det var också lätt. Mattematik hade jag ju fått dåligt betyg i. Men det berodde inte alls på att jag var dålig i det ämnet utan tvärt om. Men mina dåliga betyg berodde faktiskt på politik. Min släkt var med i motståndsrörelser mot nationalsocialismen. De flesta lärarna var nazister! Historia och kristendom var ett ämne som jag kunde i folkskolan men inte årtal och kungsföljder o.d . Här behövde jag inte riskera att få av rottingen för mina svar i de ämnena, så det var mycket lättare att lära sig mer i detta. Jag hade ju också min ungdomsledarutbildning som det fans kunskaper jag också hade nytta av.

 Alltså utan att veta om det så hade jag ändå rätt mycket kunskap när jag började på denna skola. Stavning och satsindelning hade jag svårt för. Jag har upptäckt att jag är nog lite dyslektiker. Att sätta punkt och kommatecken på rätt ställe lär jag mig nog aldrig riktigt, vilket väl har märkts i mitt smidande. Det är en psykologisk grej för i folkskolan för var gång det var fel som ex. ett komma fattades så fick jag en näsknäpp av ett stort finger! Har svårt att stava rätt på e eller ä, beroende på att min far var en riktig skåning och min mor norrländska. Men skriva kan jag nog rätt bra eller vad tycker ni?
Jag pluggade som bara den vid sidan om allt roligt jag ändå hade på denna skola.
Jag var ofta med att spela teater vilket också var ett kunskapsinhämtande. En gång hade vi en föreställning som skulle gestalta vad som hänt under årens lopp som skolan hade funnits. Då jag hade visat vad jag kunde rörande dans så fick jag göra inslag vid den tiden det då just handlade om. Som spela Fred Astaire och steppa m.m dansa jitterbugg o.s.v .
Vi hade morgonsamling varje morgon då lärarna antingen berättade en nyhetshändelse eller läste en dikt, ja vad som helst. En dag i början av det året kilade jag in till rektorn och undrade varför det bara var lärarna som höll morgonsamling och inte vi elever. Han stod tyst en stund och funderade och sa: ”Ja varför inte? Det skulle nog vara bra om eleverna kunde hålla morgonsamling. Vill och kan du hålla i en?”  ”Jo, det kan jag väl, det skulle vara roligt”
svarade jag! Och så kom vi överens om en dag jag skulle hålla en morgonsamling.

Jag ritade en stor garnhärva i ett enda trassel och höll en morgonsamling om hur livet kunde te sig. Efter det var också eleverna med och höll morgonsamlingar!
Nu har jag inte så mycket mer för er intressant att berätta där allt annat får vara mina hemligheter från denna skoltid.Fast om mina skolkamrater läser detta så fattar de vem jag är och vet mina här hemligheter!

I min sista berättelse om mentalvården klargörs varför det var så nödvändigt för mig att bli riktig sjuksköterska!
Något jag aldrig kunde lära mig riktigt så var engelska men jag klara mig ändå rätt bra att prata med dem som inte kan svenska, men allt det andra kunnnnandet kompenserade den bristen för att komma in på sjuksköterskeskolan.
Så till sist vill jag också tala om hur stolt jag var när mina föräldrar och dotter var med på skolavslutningen när mitt namn åter ropades upp och jag erhöll premie i mattematik.
De fick ju då också dela glädjen med mig!

Av Bengt - 6 juni 2007 11:56


Avsnitt spöknatten i årskurs 3!


Så var sommarlovet över. Hade varit och upplevt gamla minnen från Hamburg och Wien.
Var i Hamburg och tittade på glädjekvarteren som hade förändrat sig fullständigt sedan den tiden jag varit där som sjöman. På den tiden satt det flickor i fönstren och lockade på karlar. Nu hade det förvandlats till en mer nöjesgata men där sex var huvudtemat. Det var kabaréer dansställen,  restauranger m.m . Men att få tag i ett sällskap för en stund fans ändå kvar.
Exempelvis så satt det flickor på restaurangen med små röda lampor och ett nummer. Borden hade också en telefon. Då kunde man be kyparen att få bli kopplad till den flickan man var intresserad av. Man  kunde också gå in och se på där de hade uppträdanden o.d .Jag var inne på ett sådant ställe. Visserligen gick det ut på sex men det var både vackra och roliga uppträdande! Nog om det!

 I Wien återupplevde jag Prater som är ett stort nöjesfällt där bl. annat ett stort pariserhjul finns, känt från filmen ”tredje mannen”.  Besökte alla (inte alla, men många) fina kyrkor som att nämna den storslagna Domen. Gick och såg på operetter vilka man ska uppleva i Wien. Men det mest fantastiska för mig i Wien är slottet Schön Brun. Beskriva det skulle det inte bli något skrivet om skolan nu här. Åkte upp i alperna, var i Melk och tittade på det tusenåriga biblioteket med alla de gamla fina böckerna. Följde schön Donau till Lins och upp till Passau en liten underbar gammal gränsstad till Tyskland i Norr. Österrike har jag sen besökte flera gånger efter det. Första gången var en resa som ingick i min politiska 2 åriga ungdomsledarutbildning som gjorde att jag fastnade speciellt för Wien.
Jag hade nu beslutat mig för att jag ska bli sjuksköterska och offra allt för at komma dit hän! Men egentligen var det ju inget offer alls, tvärt om! Förutom alla lärdomar jag fick så hade jag väldigt underbart roligt den tiden.

Jag gjorde utflykter med andra elever, ”mest flickor så klart”!
Det där med flickor kanske jag ska berätta någon gång. Det har faktiskt något att göra med ända sedan jag var i kolt åldern. En gång gick utflykten till Köpenhamn där vi fick se deras fina akvarium ute i Klampenborg. Då låg vi fyra stycken i bilen, trångt men det gick!
Kanske ni redan förstått så är jag också mycket för att spexa och spela bus!
Jag hade några böcker som bestod av rysare och spökhistorier.

 En kväll kom jag överens med några killar att vi skulle göra en spöknatt med flickorna. Vi samlades 10 flickor och fyra killar på ett rum. En av flickorna var en av lärarna! Vi hade kommit överens om hur vi skulle göra och det följde vi.

Det började klockan tio på kvällen med att jag läste rysare och spökhistorier. Sen gav vi oss i väg mot Marstrand, en ö utanför Kungälv i Bohuslän. Vi åkte i tre bilar. Men i min bil låg en femte kille i bagageutrymmet! När vi kom fram till Marstrand så finns det en del som består av en mindre ö med en gammal fästning. Den fästning som bl. annat ”Lasse-Maja” suttit fängslad på. På fästnigen finns också en gång som kallas för ”suckarnas gång” Det var den gången fångarna fördes till sin avrättning.

Till denna lilla ö går en liten färja som drivs med elektricitet varmed den kallas för spårvagnen.  Till denna lilla ö får man inte ta bil med sig. Just denna period hade jag sällskap med en flicka vars pappa stod för mkt på Marstrand. I förevändning att jag skulle hälsa på henne och lämna en sak  hoppade han i bagaget ut medtagen ett långt tjockt rep och lite andra saker utan att någon annan märkte något.
När vi tog färjan över så var kl. fem i tolv så som vi hade planerat. Det var höst, vinden susade men fram för allt så var det fullmåne!
Det går en lång hög mur runt hela fästningen. Hela tiden föste vi flickorna framför oss längs sidan av denna mur.  I slutet av denna mur går några trapper upp till fästningen.
 Vi killar föste flickorna framför oss upp för trapporna vilka försökte sträva emot. Rätt Som det är hör vi ett hjärtskärande skrik från några av flickorna. Uppe på ett räcke var det någon som hängt sig ner mot trapporna. Var det månde ett spöke?  Äsch, det är någon som hängt en docka här sa någon och några började att rycka i den hängande.

Åter igen ett vrålskrik! Dockan rörde sig och ett rysligt otäckt ljud kom från dockans hals!
När till sist alla hade lugnat ner sig visade det sig att det var han som legat i bagageutrymmet. Det var inte runt halsen han hade satt repet, det såg bara så ut.
Vi fortsatte upp mot fästningen och åter började flickorna att skrika av räddsla! Det hördes höga rysliga röster som om det kom ifrån gravar men långt bort. Usch vad det lät hemskt! Vad var nu detta? Var det riktiga spöken denna gång mån tro. Man rös av hur hemskt det var!


Men det var bara ett par bandspelare som den hängda hade placerat ut inspelat med hög hastighet som nu spelades upp med låg.
Efter allt spektakel gick vi tillbaka till färjan för att åka hem.
Men var är Ville någonstans? Det var den yngste killen på skolan som hade följt med. Han var inte med tillbaka till färjan!  Sluta nu att tramsa och skoja mer sa de andra till mig, vi vill komma hem nu! Men Ville fans inte där!

 En som då blev rädd det var jag ,för det första för jag kände ansvaret att han fått vara med på detta, så för det andra att det skulle vara för hemskt att komma tillbaka till skolan utan honom. Vad skulle lärarna och rektorn säga? Det fans djupa vallgravar med vatten runt fästningen och med det liv vi hållit skulle ingen hört om rop på hjälp, om någon trillat i en sådan.
Jag sprang själv tillbaka hela vägen upp i fästningen ropande efter Ville, med de andra fick vänta nere vid färjan. Men det var helt tyst. Bara vindens sus hördes. Jag letade och ropade men inget svar kom.
Så plötsligt hör jag ett litet svagt ängsligt rop ute från en kulle. Det var Ville han hade förvirrat sig bort från oss andra och inte hittat tillbaka.
Nu börjar smidet bli allt för långt så jag låter det sluta med denna spökhistoria.

 Forts: Klicka här!



Av Bengt - 5 juni 2007 12:45


Fortsättning från tiden som mentalskötare:

Klicka här!



Hur skulle jag kuna bli legitimerad sjuksköterska med underkända betyg i en 8-årig folkskola?  

Sätter mig på skolbänken igen!


Jag ville ju bli en riktig sjuksköterska, men det gick ju inte med mina skolbetyg.
Konkurrens var dessutom vid den tiden stor. Man måste då ha en studentexamen så det såg ju allt för  mörkt ut att uppnå ett sådant mål. Vad var att göra då jag föresatt mig att jag skulle få en legitimation. Jag hörde mig för över allt hur detta skulle vara möjligt. Så fick jag ett tipps om att om jag kom in på en folkhögskola så skulle det kunna vara möjligt.
Jag sökte folkhögskolor som kunde jämställas med en studentexamen. Skickade in arbetsbetyg och skolbetyg och blev antagen till en sådan.

Med bara en folkskola så skulle jag börja i första årskurs på lägsta nivå. Skolan var treårig och man kunde läsa upp sig till högsta nivå om man pluggade ordentligt.
I augusti månad satte jag mig så på skolbänken igen och började plugga. Men hu då, vad kollosalt så svårt det var! Ja det var så svårt så jag ville ge upp alla planer på att kunna bli  en riktig sjuksköterska.
Tankarna kom tillbaka på vad som ansetts om mig när jag slutade folkskolan. Dessutom kom jag att tänka på vad som stod i socialmyndigheternas handlingar vid utredning om mina barn vid min skilsmässa. Jag hade ju gift mig innan jag var vuxen och det sprack innan jag lekt rommen av mig. Men det som stod i handlingarna var: ” Bengt Andersson  har sådana sjukliga idéer och fantasier om att kunna studera och bli en leg sjuksköterska!”
Efter lite mer än två månader så gick jag till rektorn för att säga att jag ville hoppa av då skolan var för svår för mig.
Rektorn plockade fram mina ansökningshandlingar och skolbetyg. Varmed han sa: ”Det är faktiskt inte konstigt att du tycker det är svårt. Här har ju begåtts ett fel.”
 Jaha, jag skulle således inte ha blivit antagen tänkte jag! Rektorn fortsatte: ”Du skulle ju börja från början men råkat av misstag hamnat i årskurs två! Men nu har du gått så länge i  den årskursen och du har ju ändå klarat av det även om det varit svårt. Tror du ändå inte att du ska kunna fortsätta i den istället för att flytta ner i första årskursen? Efter mycket tänkande beslöt jag mig för att stå ut med svårigheterna och fortsätta i den årskursen. Det gick inte sämre för mig i fortsättningen än att jag innan året var slut hade kommit upp till den högsta nivån i årskurs två i nästan alla ämnen men inte engelska.  Alltså så dum var jag dock inte! Dessa två år på folkhögskolan kan jag nog beteckna som mitt livs bästa och roligaste år! Något jag kanske berättar om i mitt nästa skolsmide!
Det blev sommar och skolavslutning.  Ni kan tro det fanns en stolt och glad Bengt när hans namn ute på gården ropades upp. Det var nämligen utdelning av pris av bästa elev i olika ämnen. Jag fick en bok för ämnet fysik. Det priset sporrade mig ju ännu mer för framtida studier.
Så blev det sommarlov förutom att jag arbetade lite på polishuset som fångvaktare, så bilade jag runt i Europa till nästa termin började. Bilen fick också utgöra mitt natthärbärge ute i Europa då det var snålt med pengar för mig.

Forts. Klicka här


Presentation

Om bloggen

Mitt liv och tankar. Börja gärna med ett gossebarn föds! Sen är det bara att klicka sig framåt fortsättning följer! Prova också gärna någon kategori som verkar intressant av mina levnadshistorier. Eller någon av de andra kategorierna som ser intressanta ut. Hoppas ni får glädja av att ta del av mina så kallade smiden! Ha det bra!

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv


Skapa flashcards