Bengt-Alfreds Tankesmedja

Inlägg publicerade under kategorin Rese-äventyr

Av Bengt - 29 april 2008 11:26

 Foto:Split.




Bland sjöar och vattenfall.


  

Vi vaknade i tid på morgonen. Åt frukost och gick ner till hamnen. Där låg båten och väntade. Vi hade kommit i god tid före klockan åtta. Båten var inte stor. Den liknade en fiskebåt med styrhytten längst bak i aktern.

Redan hade det blivit varmt och solen sken på en klarblå himmel. Så klev vi ombord och betalade för båtturen tur och retur. Fick våra platser längs fram vid fören.

Mins inte hur länge färden varade men det var över en timme. Från början gick den mellan öar tills vi gick in i en  lång djup vik där klipporna reste sig branta och högt.

Till sist lade vi till vid en stor träbrygga och vi klev av båten. När vi så hade kommit i land var det trappor av trä vi skulle vandra upp för att komma till Split.

Efter en stunds vandring kom vi till en massa småsjöar. En del hade vattenfall från en större sjö som låg högre upp. Mellan sjöarna fans både kala klippor och gräsmattor.

Det var så underbart där så vi kom aldrig in i staden Split. Vi blev kvar där, njöt och hade roligt. Man kunde åka i vattenfallen vilket var ett speciellt nöje.

Vi glömde både tid och rum i detta paradis.

Således hann vi aldrig in till själva Split förrän det var dags att ta sig till båten för återfärd. Men vi bestämde oss att ta landsvägen en annan dag till Split.

Återfärden var också enastående med en nedgående sol. När vi så närmade oss Vodice igen fick vi se staden från havet medan solen försvann i horisonten bakom oss.


  Forts. följer. Klicka här!

  

I dag har de lovat sol och värme på väderleksrapporten, Men viktigare är ändå

att det finns sol och värme hos er inombords vilket är min önskan denna dag!  KRAM!
ANNONS
Av Bengt - 28 april 2008 12:00

Bild på Sibinik occh en charkad.

Charkaden är en bild mitt Trolltyg tagit och jag fick hämta i hennes blogg!

   
 

En avkopplande dag i grannstaden.

  

Nästa dag sov vi lite längre då det blev sent efter festen. Vi åt en frukost med kokta ägg. Gevaliakaffe och Melita påsar hade vi alltid med på våra resor. Efter en simtur tog vi så en  tur till Sibenik. Det var en större stad med medeltida byggnader. Fler affärer med mer att handla i. Denna stad hade ett dåligt ryckte fick vi berättat oss. De skulle vara dryga och högfärdiga m.m . Något som inte vi märkte något av.

Där gick vi så omkring och titta på byggnader m.m Vi åt också vår middag ute på en trevlig restaurang  och lämnade inte sibinik förrän efter flera timmar.

Vi hade hört talat om en stad några mil längre söderut som vi blev rekommenderade  att  besöka. Detta bestämde vi oss för att vi skulle göra en dag.

Vi ställde bilen där vi bodde och gick ner till hamnen för att se hur det var där denna kväll. Då var allt borta som funnits kvällen innan. Scenen, stolar och bord. Inget folk. Så vi tog och promenerade längs badplatserna på stengången hem.

Då möte vi en dam som ville tala med oss. Det hon ville var att erbjuda för en viss summa att följa med en båt till Split. Båten skulle gå klockan åtta på morgonen.

Vi skulle bli avsläppta i Split sen skulle båten hämta oss igen senare mot kvällen.

Ja varför inte åka båt istället för att ta bilen som vi planerat. Så vi bestämde oss för att vara vid båten, som vi fick namnet på och karta var den låg förtöjd, klockan åtta nästa dag.

Nu fick vi ju inte försova oss nästa morgon så vi missade båten! Jag var kvällsmänniska även på den tiden.

Barnen fick gå hem och lägga sig medan min sambo och jag satt och njöt vid stranden där det nu svepte en skön ljum lätt vind och shikaderna lät riktigt trevligt nu bakom oss i tallskogen. Ja det lät riktigt romantiskt.

 

Forts. följer klicka här!

 
  

Nu har lördag och söndag försvunnit i ett nafs och en ny vecka så börjat. Därför blir

I dag min önskan att det är en vecka som får börja på allra bästa sätt för er och en vecka fylld av glädje –Kram!

ANNONS
Av Bengt - 24 april 2008 12:12

Bild från Vodice.


      

Hur allvarligt var felet på bilen tro ?

 

Vi hade ju tagit vägen via Wien där vi kampat några dagar. Detta för att jag fåttfel på bilen . Denna gång var det

generatorn som inte fungerade. Måste få den reparerad. Det var inte första gång jag varit ute för fel på mina resor. En gång hade jag slitit upp bromsar som måste bytas.


Nu när vi var på väg mot Adriatiska havet hörde jag ett otäckt ljud. Verkade komma framifrån motorn. Tjutt, tjutt, tjutt, lät det. Ljudet förändrade sig i förhållande till hastigheten jag höll.

Körde in på en bensinstation och tittade under huven. Kunde inte upptäcka något galet och det där ljudet hördes inte då mer. Så vi fortsatte vår färd. Då började det igen. Tjutt, tjutt, tjutt.

Nu var jag orolig för vad det kunde vara för fel. Det blev en upprepning på en ny station. Inget kunde upptäckas och sjudet försvann. Men så fort vi kom ut på vägen så började det. Tjutt, tjutt, tjutt.

 Men bilen fungerade i alla fall tills vi kom fram till Vodice där vi stannade. Tänkte be en verkstad titta på bilen dagen därpå.

I stället för att campa hyrde vi en lägenhet med två rum och kök. Värdfolket bodde i garaget under sommaren och hyrde ut  sitt hus med två lägenheter.

Intill var en tallskog mellan huset och stranden.

Vilket liv det var på natten. Det blev svårt att sova den natten. Från tallskogen hördes ett högt ljud snarlikt det jag hört från bilen.

Dagen efter bjöds vi på välkomst kaffe med dopp och lite annan dryck i garaget. Kaffet serverades i små koppar-koppar. Det var svart och tjockt. Jag tyckte absolut inte om det, men det låtsades jag inte om.

Jag berättade om nattens oväsen från skogen. Jag berättade också om problemet med bilen

och det där ljudet  vi hört någon stans där framme från bilen.

Jag fick förklaring på ljudet från skogen samtidigt vad det var för ljud jag hört från bilen.

Det var. Kommer inte på vad dom heter ljust nu.(Ska ändra när jag kommer på det!).

Det var en sorts gräshoppor som sitter i buskar och träd som heter Chikader .

Det var inte från bilen ljudet kommit utan från buskar och träd. Alltså inget fel på bilen!

  

Forts. följer klicka här!

  

Att kommentera hos er får bli lite senare i dag/kväll. Solen skiner så härligt på himmelen blå just nu.

 Men så vill jag då önska er även denna dag en skimrande dag av lycka, god hälsa och njutningar – KRAM!

Av Bengt - 23 april 2008 12:12

Bild från Jugoslavien



 

Mina besök i Jugoslavien.

 

Jugoslavien har varit det vackraste land jag varit i söder om Sverige.

Första gången kom jag med min dåvarande sambo och hennes två barn. En pojke och en flicka, via Wien genom en tunnel varefter första stad vi kom till var Mariebor.

Sa att det var ett vackert land men då med undantag

att jag fann denna stad mycket smutsig samt att ut efter vägarna fans det rostiga bensinfat (tunnor) för att slänga skräp i men skräpet var slängt runt om i stället.

Tyskarna var tydlig inte välkomna. I alla fall inte i Slovenien.  På väg till Sagreb stannade vi vid en stor gräsmatta intill en bensinstation. Där satt fullt av folk och intog sina medhavda matpaket.

Vi kokte kaffe och gjorde smörgåsar och slog oss också ner på gräsmattan.

När vi satt där kom innehavaren från bensinstationen och körde bort folk som satt där.

Han kom även till oss. När han hörde vi var från Sverige och fick se S-skylten så sa han att vi kunde stanna kvar. Men de där tyskarna uppför sig som svin och herrefolk här.

Det var de som kastade skräp överallt i stället för soptunnorna.

Så efter att ha ätit så körde vi vidare och kom till Bosnien. Där fann vi en underbar nationalpark. Man gick ner för trappor varmed man var omgiven av berg som på andra sidan var höga. Man vandrade på stigar och ibland trägångar och broar över vatten. Runt om från

bergen forsade stora och kraftiga vattenfall ner. Det var sagolikt och vackert.

(Synd jag inte kan visa film jag filmat där!)

Efter att kört en bit till kom vi till en sjö med stenklippor som stack upp över vattnet.

När man så simmade ner under vattnet så var det gångar i dessa stenar som  man då kunde simma genom och få se massvis med fiskar där.

Sen vände vi väster ut för att komma till Adriatiska havet. Vi körde över en stor bro strax innan vi kom till staden Zadar. (En bro som figurerar nästa gång jag kommer till Jugoslavien.)

Vi stannar inte i Zadar utan fortsätter en fyra mil till söderut. Där kom vi till en mycken liten pittoresk stad som heter Vodice. Då är vi i Kroatien. Där stannar vi en hel vecka. Där var dåligt med affärer så vi åkte till en lite större stad någon mil bort och handlade. Staden hette Sibinic .

 

Forts. följer. Klicka här!  


Få tänka på Jugoslavien nu när jag i dag är och simmar. Tänka på Adriatiska havet.

När jag tänker på hur underbart jag hade det på den resan tänker jag att ni just nu har det lika underbart där ni nu befinner er -KRAM
Av Bengt - 10 april 2008 12:45


  

Det blev en hastig inbromsning!

  

Det var så när att jag hade kört på någon av bilarna eller polis som stod där med sina stopskyltar.

 Det står nu inte mindre än fyra polisbilar runt mig. Nu är det definitivt kört för min del i DDR.

 Får visa pass och körkort. Det skulle kosta mig massa  mark i böter. Men inte i  Östtyska utan i västmark. Det skulle också gå att betala i svenska kronor eller dollar.

Jag hade bara några få östtyska mark  men jag hade resetjecker  på västmark. Det berättade jag för poliserna.

Men de ville de inte ta emot. Detta för att Östtyskarna kunde inte växla in tjecker med västvaluta.

Där stod vi och kunde inte betala några fortkörningsböter. Poliserna samtalade sins emellan och

ringde flera samtal som vi såg där vi satt i bilen. Vad skulle hända nu då?

Så efter väldigt lång stund kom en av poliserna tillbaka till vår bil och sa till mig att jag  skulle ge mig iväg. Phu vi släpptes i väg! Men var säkra på!Vi höll resten av vägen hem genom DDR i laglig hastighet!

Vi kom hem och jag tänkte nu har DDR myndigheterna allt för mycket koll på mig med insamlade uppgifter om mig så nu vågade jag inte nästa år ta vägen genom DDR. Kanse de skulle kräva böterna på nytt när jag beträtt DDR- gränsen. Kanske redan på färjan.

Men nästa sommar var muren borta och DDR fanns inte mer.

Nu var det inte så billigt längre att turista med bil i Tyskland och det har bara blivit dyrare och dyrare i hela Europa så nu blir det inte längre något farande än hit och  än dit.

Men det fans flera länder som tillhört öst som man några år framåt efter murens fall man fortfarande kunde semestra i billigt.

Det fick bli de gamla östländerna i fortsättningen om man över huvud taget skulle ha råd att fara runt i Europa.

Året efter blev åter Tyskland då DDR inte fans längre. Kunde  åka runt i Berlin utan att att det fans en mur som förhindrade besök på ena eller andra sidan  av Branden Tor. Det blev också Tjekoslovakien och inte bara en hastig genomresa som förra gången.


Nästa äventyr. Jugoslavienresa. Klicka här!

  

I går regnade det hela dagen i dag gläntar solen fram mellan molnen. Får hoppas

ert sinne är som solens klara sken och skulle det regnar på er så är det säkert bara en vattning som får lyckan att gro!  Kraam! 

Av Bengt - 9 april 2008 12:25


 

DDR igen!Nr. 2


 

Så hade jag en sommar igen farit runt i Europa. Än en gång kom jag via München söderifrån in i DDR. Körde in i liten by och satte mig på ett cafe´ och fikade.

En skön ja rättare sagt två sköna damer satt också där vid ett annat bord.

 Bengt kunde givetvis inte bara nöja sig med ögonfröjd utan måste ju få skåda dem lite närmare in i ögonen. Så det var bara att ställa frågan om man fick slå sig ner vid deras bord. Jo det gick utmärkt och som svensk var de givetvis intresserade av vad jag hade att kunna berätta om Sverige.  Jag blev väldigt (som de säger) tänd på ena damen.

Till min lycka besvarade hon mina känslor. Vilket kunde bli en olycka.

När  det gäller känslor .Så kan man säga som om spriten. Där känslor går in går vettet ut. Jag hamnade till slut i hennes lägenhet och stannade över natten. Sen var jag dessutom dum nog att stanna en natt till. Men underbart var det!

Det var på ett hår jag höll på att stanna kvar ännu längre, men jag förmådde mig att tacka nej och fara vidare hemåt.

Kommen till Rostock för att ta färjan över till Danmark. Då var det ett sabla liv på tullarna.

Var har du varit och hållit på med. Av någon anledning så ljög jag och sa att jag fått ett fel på bilen. Det hade tagit en hel natt att få det lagat. Var hade den blivit lagad. Det mindes jag ju inte. Jo men andra natten då? Jo bilen hade stannat igen och det var fortfarande fel på den.

Hade fått den bogserad till en verkstad igen som jag inte heller kunde redogöra för var det var för verkstad. Den färja som skulle gå närmaste tiden. Den kom jag inte med. Mina packningar ägodelar och bilen gick igenom i minsta detalj. Till sist släpptes jag och kom lyckligt hem.


Så var det sista gången innan muren föll. Hade varit med min dåvarande sambo varit i Schweiz .Kommer som vanligt söderifrån. Som ni vet så ä det ingen hastighetbegränsning

på kontinentens motorvägar. Det är bara full ös på dem. Men i DDR 100 begränsat.

Något man lätt glömmer när man passerat gränsen och hållit en bra fart.

Jag höll en hasighet på 150 km/h. Då plötsligt polisen dyker upp framför mig och jag blir stoppad.


Forts. följer. Klicka här!

 

Så åker jag snart och simmar även denna onsdag.

Tiden går så fort så fort, jag hinner inte med. Men en sak måste jag hinna: Göra min avslutning med att tänka och önska ni får en underbar fortsatt dag med kväll.

Av Bengt - 8 april 2008 13:07



DDR igen!

 

I tidigare smiden har jag berättat om resor genom DDR. En gång då jag fick eskort av polis för försök att ta mig till Prag en annan gång då jag lyckades få tjeckiska myndigheter tillåta mig utan visum passera Tjeckoslovakien  vid ett ställe jag inte hade transvit till i DDR.

Nästa gång som jag levde farligt i DDR var den gång jag hade turistvisum och inom vissa gränser kunde köra och kampa vart jag ville. Men givetvis ville jag se annat än vad de DDR myndigheterna bestämde vad jag skulle få se. Så givetvis tog polisen mig när jag var där jag inte skulle få vara. Ja det var ju inte så farligt fick ju förklara mig under förhör och så var det bra med det.

Men jag var en olydig turist då jag inom ett militärområde bevittnade en militär övning.

Under detta bevittnande hann det bli mörkt. Så när jag skulle köra där ifrån small det till

 framtill på bilen. Oj, oj hade jag blivit träffad tro. Stannade och gick ut för att se vad som hänt. Vid framskärmen som fått en stor buckla låg en mopedist och en moped. Mopedisten

var så berusad att han inte kunde stå på benen. Givetvis drog detta till sig folk alltså militärer.

Ja så var det klart igen med förhör. Hur hade jag kommit dit, varför var jag där och vad gjorde jag där? Det blev en hel natts förhör och sen utvisning från DDR och mitt turistvisum gällde inte längre!

Men jag fortsatte att året efter färdas genom DDR på transitvisum .  Jag tog alltid längre tid än vad som var normalt när jag for igenom DDR. Satt och pratade länge med folk på cafeerna och rastplatser. Tog små avstickare och besåg de små vackra pittoreska små städerna som var längs vägen söderut.

De undrade alltid vid gränsen varför det tagit så lång tid för mig. Men mina förklaringar om en det ena än om det andra gick hem tydligen.

 

Forts. följer. Klicka här!

  

I dag tisdag, en dag närmare sommaren, även denna dag önskar jag er en förträfflig

och härlig dag. Kram på er!

Av Bengt - 11 mars 2008 11:54

 Bild från Praag.



 En bedrivt i en av mina resor.


Färden gick som oftast vart jag än styrde kosan ut i Europa genom DDR (Östtyskland).  Detta främst för den billiga bensinen och allt som var billigt där.

Som svensk levde man där som en miljonär. Än billigare var det i andra östländer som Sovjet styrde över.

En sommar fick jag möjligheten att kunna få ta mina barn med mig på en sådan färd. Då tänkte jag de skulle få komma till Wien där även derar mor hade varit.

Med husvagnen kopplad for vi, jag och min dåvarande sambo från Borås. Hämtade  mina barn i Mjöbäck.

 Till Danmark och båt över till DDR.  Färden söderut brukade alltid gå mot Mynchen varmed om man skulle till Wien var en lång omväg runt Chekoslovakien när man såg på kartan.

Varför inte ta vägen över Praag som jag en gång försökt komma till men hindrad från. (Se DDR –resa). Så blev bestämt. Tog fram kartan och fann en lämplig väg som såg bra ut på kartan. Alla vägar såg ju bra ut på kartan.

Vi nådde Chekolovakiska gränsen där det såg ut att vara nästan raka vägen rakt över  till Wien. Hade ju tänkt att vi skulle kunna få ett visum för att färdas genom Chekoslovakien här vid gränsen .

Men ack nej sådant skulle vara sökt hemma i Sverige. Men nu var det så att detta var mitt i natten när vi kommit så långt. Att vända och köra runt hela Chekoslovakien syntes rent förfärligt. Dessutomhade vi bara trasitvisum genom DDR vilket innebar att vi fick inte vistas hur länge som helst i DDR. En tid vi med råg redan överstigit.

Som sagt var så var det stopp där. Men om ni viste något om Bengts envishetså skulle ni redan nu kunna räkna ut hur det skulle gå.

Bengt snackade, visade två trötta barn och förklarade hur omöjligt det skulle vara att vända och köra runt hela Chekoslovakien. Vakterna tyckte till sistsynd om oss.

De ringde och väckte någon myndighet i Praag och Bengt babblade chektiskulerade medan vakten pratade i telefonen. (Kan ni se det?)

Telefonen lades på, Vakten skakade på huvudet från ena sidan till den andra.Men med ett brett leende.  Jo vi skulle få köra genom Chekoslovakien, men utan uppehåll och utan visum.

Men vilken väg. Smal och krokig, krokigare än den krokiskaste Svenska bäck.

Ända fram till Praag var den asfalterad men i vilket skick sen då. Det hade klagats på DDR:s vägar men mot dessa var DDR:s rena autostraderna.

Solen sken högt upp på himlen när vi körde över bron i Praag varifrån vi kundese ut över Praag. Vilken vacker syn.  En syn som fick en att längta till att någon gång få besöka denna stad.

Vidar från från Praag var vägen ännu värre för då var den ofta inte ens alfalterad och gich upp och ner över berg. Då var jag rätt trött på att ha husvagnen hängande efter oss.

Till sist nådde vi sent om sider Wien där jag fick vila ut och ha en underbar semester med mina barn!

 Jag skrev en bedrift. Den största var som jag inte tror någon annan klarat.

Nämligen den att få köra igenom Chekoslovakien i kalla krigets dagar utan visum!

Nya problem i DDR klicka här!

   

Som vanligt  så var det dags för slutorden.

 Men denna gång hälsar jag speciellt till mitt Trolltyg som kanske mins dennna resa.Så önskar jag er en fortsatt underbar dag som jag alltid gör! Kram mina vänner!

Presentation

Om bloggen

Mitt liv och tankar. Börja gärna med ett gossebarn föds! Sen är det bara att klicka sig framåt fortsättning följer! Prova också gärna någon kategori som verkar intressant av mina levnadshistorier. Eller någon av de andra kategorierna som ser intressanta ut. Hoppas ni får glädja av att ta del av mina så kallade smiden! Ha det bra!

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se