(Skulle smidet igår men var så trött!  Men nu blir det  fortsättning på min livshistoria!)

Som sagt jag var färdig med folkskoleutbildningen på Wendelsberg varifrån jag fått bra betyg

och fått premie som bästa elev i  matte och fysik.

Sökte in på olika sjuksköterske skolor. Kom in på alla jag sökt på mina betyg.

Så började jag på den i Göteborg. Men det skulle jag aldrig ha gjort.

Det tog inte många veckor förrän jag märkte att sjukhuschefen som hotat mig hade ett finger med

I spelet där.  Se när jag sparkades som mentalskötare! Klicka här!

Jag förstod att jag inte skulle kunna klara mig att bli sjuksköterska på den skolan.

Jag flyttade därför till Jönköping.

Skolan gick skapligt där utan dem problemen. Jag var inte någon toppelev. Snarare tvärt om.

Men jag hade bra minne av förläsningarna och så hade jag under många år sedan jag började som mentalskötare läst privat både sjukvårdslära, psykologi och sociolog som var till hjälp för mig..

Men jag hade ett problem med mina studier. Jag kunde aldrig lära mig för skrivningarnas skull utan

måste gå till grunden i vad jag läste, så jag förstod vad det var jag ville kunna. Därför var jag hämmad inför skrivproven. Men jag blev ändå godkänd på proven.

Men det jag lärde mig sitter fortfarande kvar och har märkt att de som hade toppbetyg vet mycket

mindre än vad jag vet, senare i våra liv som sjuksköterskor. 

Fortsättning följer!

Hoppas ämnet inte är tråkigt för er. Men jag har lovat min dotter att hela mitt liv ska komma med.

Fortsättningen följert.Klicka här!

Många kramar och hoppas ni har det underbart!