Dags att besöka de riktiga bergen.

I dag var det första gången jag behövde använda bilen sen jag kom till Zakopane.

Det skulle nu bära iväg för att beskåda Tatrabergens största sjö. Körde någon mil öster ut.

Kom fram till en jättestor parkeringsplats som jag parkerade på. Det var tidig morgon och solen sken över bergen.

 När jag lämnat parkeringsplatsen gick jag vägen fram åt samma håll som alla andra.

Kom fram till början på en backe där det stod flera vagnar  med hästar att dra dem. Hade tänkt att vandra upp för backen men blev upplyst om att det var en väldigt lång och dryg backe att ta sig uppför och skulle inte orka att komma upp i bergen sen.

 Således tog jag plats på vagnen som förde mig uppåt till en stor plats där åkturen tog slut och vagnarna vände ner igen.

Därifrån var det till att vandra på en smal väg eller klättra en genväg upp till sjön. Jag valde vägen. Så kom jag fram till ett matställe där man kunde äta sin medhavda mat och där låg sjön en tio meter ner i en dal.

Sjön hette Morskie Oko vilket blir Havets Öga översatt till svenska. Enligt en legend ska sjön ha en förbindelse med havet..

Kommen ner till sjön som hade ett kristallklart vatten. Såg jag på andra sidan av den att det fans en snösträng uppåt berget. Dit vandrade jag så för att få göra en snöboll. Efter det vandrade jag vidare tills jag kommit runt sjön. Trots snön så var det varmt i luften. Det rann en liten bäck som man kunde dricka rent och gott vatten ur.

Därefter var det att välja olika vandringsleder varav en var beräknat ta sju timmar. En annan fyra timmar o.s.v

Eller kunde man välja den väg rakt uppåt som ledde till en annan av de sjöar som finns i Tatrabergen!

Den vägen valde jag. Men någon mer ansträngande strapats har jag aldrig före eller efter varit med om.

I morgon smidets mest spännande del i Zakopane!

Så klicka här!

Vågar inte ännu efter influensan gå och onsdagssimma!

Då onsdagen är lille goseaften får jag önske ni more er riktigt ordentligt och har det gott.Kram