Det fanns önskemål om att göra vin.

Det kan jag inte utantill i mitt huvud.

Men jag går efter Saturnus vinbok. Det blir väldigt fint och gott vin.

Den boken har jag på Hökåsen så jag kan inte skriva ner något recept.

Men jag ska tala om att jag har över trettio år gammalt vin jag gjort  bevarat i källaren. Ett vin jag varit mycket rädd om. Det fick en alkoholhalt på 21 %.

Nu är det inte många flaskor kvar! Det är gjort på äpplen.

Min damejeanne är på trettio liter, vilket jag tycker är femton liter för mycket. Bättre med 15 liters.

Nu ska jag berätta hur det blev när jag skulle göra Maskrosvin.

Köpte äkta farinsocker och plockade mycket, mycket maskrosor.

Gjorde mäsk och blandade till efter alla konstens regler.

Det började jäsa som det skulle och det såg ut att gå bra.

Men när det var tid  att vinet var färdigt. Tar ett provglas.

Hur var det då. Jo jag hade fått trettio liter VINÄGER!

Men jag kan nämna här om att göra god likör.

Vinbärs, blåbärs eller andra bärs likör.

Fyller en  flaska med bär. Slå på en dl renat. Stoppa i två sockerbitar om dagen.

Tar så där två till tre veckor. Men sen har ni en god likör!

Mina bruna flaskor är på 700 ml. Det är Malvitona flaskor jag sparat från sjukhuset.

Det blev många under årens lopp. Ca en i veckan!

PS. Se i gårdagens kommentar ”Hanneles recept fläderplättar!”

Om det i dag eventuellt skulle åska och knalla.

 Därtill regnet skulle som spö i backen stå.

 Får jag önska även denna dag er alla,

en dag med lycka och glädje ni ska få.   Kram!

Redigerar att nu ger jag mig i väg kl. halv ett och återkommer inte föränn i kväll!!!!

Flädersaft!

Först svar till skogsfrun!

Det blir inget vin av bären på detta sätt. Det blir ren saft med sol som ger styrka.

Alltså bara ren bärssaft utan vatten.  Alltså inget utspätt blask!

De som inte har ett Fläderträd i sin trädgård kan jag rekommendera att plantera ett.

Det växer upp fort. Det ger mycket blom! Sen kan ni då göra en härlig, god och frisk måltidsdryck utan något större besvär.

Denna måltidsdryck eller friska törstsläckare i sommarvärmen, därtill mycket nyttig, gör jag så här:

Till en ordinär saftning, plockar 70 till hundra blomklasar. Lägger dem efter att tagit bort stjälken i ett 10 liters kärl. Helst rostfritt. Viktigt att kärlet är noggrant rengjort! River skalet på  fyra till fem stora citroner över blomklasarna.

Kokar upp åtta liter vatten med två kilo strösocker.( Socker kan man ta som man vill!) Häller sockervattnet över blomklasarna och rör om med en ren slev.

Ställer kärlet på ett svalt ställe och täcker det.

Sen är det bara att låta det stå i tio tolv dagar med en omrörning en gång om dagen.

Sen är det bara att sila saften genom en silduk och slå på den på flaskor.

Det finns andra recept men detta är mitt och det blir gott!

Själv använder jag ett 30 liters  kärl!

Det undrades om jag använde något konserveringsmedel till vinbärs saften.

Nej! Men i vanliga fall är det kanske behövligt. Ej heller till flädersaften! Men jag gör så här:

Steriliserar flaskorna och korkarna i ugnen liksom tratt och össkopa .

Sköljer flaskor och korken med 70 % sprit. Torkar utensilierna med spriten.

Vet inte om det går att köpa 70 % sprit i Sverige.

Går åt för mig  ca en dl sprit när jag gjort en stor sats.

Saften har med detta hållit sig frisk och ren så länge jag haft något kvar.

Klar och ren som min saft blir, liksom den goda härliga

smaken, så önskar jag också att dagen kommer att bli och kännas för er. Kram!

Snart blir bären mogna!

Då är det dags för saftning, syltning m.m

Därför vill jag dela med mig av mitt recept på svarta vinbärssaft. Ett recept som går att använda till flera andra sorters bär.

Någon kokar bär med vatten och gör saft på så vis. Andra ångkokar bären med ”SaftMaja”

Jag har inte hört någon som gör saft på mitt vis.

Jag använder 5 liters glasburkar och receptet kan inte bli enklare än så här!

Häll i bären i glasburken så botten blir full strö på socker på bären. Så ett lager bär och så socker igen. Fortsätt så tills burken är nästan full. Men inte helt för då kan bären senare jäsa över burken.

Skaka burken lite.

Fäst en gasväv över burken. Det går faktiskt bra med en vanlig servett också!

Ställ burken där den får mycket sol. Efter en fem –sju dagar behöver man fylla på med lite socker och skaka om lite.

Efter ytterligare några dagar (ibland kan det ta över en vecka till) så  har ni en ren koncentrerad saft med en vacker mörkröd färg att tappa upp på flaskor sen saften är frånsilad bären.

En saft som är utmärkt till gröt, ex mannagrynsgröt!

Kanske jag ska tala om Fläderblom i morgon?

Hylle på Skånska som även har stora svarta Hyllebär.

Det är så ovist hur vädret ska bli nu men min önskan är inte oviss

Den är beständig att ni har det bra på alla de sätt och får vara lyckliga. Kram!

 Ser inte Hökåsen inbjudande ut?  

Jag skulle inte bli snopen som Ruth säger, jag skulle bli väldigt glad!

Nog har jag hittat på ännu tokigare saker som gått hem! Så:

Mina bloggvänner! Det verkar som ni inte trodde jag menade allvar med att  jag skulle vilja att ni kom och gästade mig på Hökåsen.  Jag menar faktiskt på riktigt att jag gärna skulle vilja hysa er där. Att ni skulle komma alla det vet jag är en utopi. Men vist kulle det vara rolig

att ha er ha er alla på en gång.  Men är det verkligen så omöjligt att några av er skulle komma?

Inte menar jag att ni skulle komma så där hux flux. Även det skulle vara roligt, men det är ju

inte säkert jag befinner mig där just den dagen.

En del har ju min mailadress och det går ju att få kontakt med mig (även privat som en del vet) i smedjan.

Det dröjer minst en vecka till innan jag åker ner till Hökåsen.

Jag menar alltså allvar. Det kanske finns några dagar ni inte vet vad ni ska hitta på.

Här är skog och mark att vandra i. Här finns en fin badplats. Bra sängplatser och flera rum har

jag. Kanske inte perfekt städat och allt i ordning.

Tänker på en bloggväns ord om att det nog inte skulle vara bortkastad tid med en dejt med mig. Hoppas att hon har rätt! I alla fall skulle jag anstränga mig för att det inte skulle bli bortkastad tid!

Vi träffas ju så gott som dagligen i bloggen.  Har ofta i tankarna hur det skulle vara att träffas på riktigt.

En bloggvän som numera inte hör av sig skulle kommit förra året men av en viss anledningar

blev det inte så.

Är min tanke om detta att vi bloggvänner kunde träffas så  helt tokigt?

Jag säger en gång till min dörr står öppen och jag menar det på riktigt!!!!!!!

Ny vecka som inte ska ha samma värme i luften som förra veckan,

Men jag önskar att den värmen dröjer sig kvar i era hjärtan och sinnen

och bjuder på glädje och lycka hela veckan. Kram!

Hade kameran med härom dan!

(Min vän Bettan!  Hemsk kanske jag är men det finns gränser även för mig! Lite moral har jag!)

 Nu dröjer det inte så länge till för än det bär ner till Hökåsen för mig.

Några tankar och fantasier jag hade med det innan jag somnade i natt var:

 Att alla mina bloggvänner kom och gästade mig på Hökåsen några dagar.

Vi hade väldigt roligt i min fantasi. Vilka ni mina bloggvänner är det vet ni ju själva, så någon behövs ju inte nämnas här av mig.

Är det helt orealistiska tankar? Egentligen inte!  Huset är stort. Finns det hjärterum så finns det stjärterum, och gubben er får säkert också plats.

Jag säger bara efter detta. Min dörr står öppen för er mina vänner när jag kommit till Hökåsen. 

Finns intresse och möjlighet för er, så är det bara att meddela mig!

Jag tar emot med stora famnen!  Kanoten har jag kvar!!!!!!

OBS

Jag kommer inte att göra några kommentarer i dag eller morgon!

Nu sticker jag iväg ut! Hemma tidigast söndag!

Ha en trevlig Nationaldag!

Du gamla du fria du fjällhöga nord----------------

Ha nu underbara dagar med sol,

lycka och glädje som jag så innerligt önskar er. Kram!

Berättelsen börjar här, klicka!

  Man får akta sig för vad man filmar!

I Agadir fans det en stor marknad som rekommenderades för turister. Men det var inget mot den som vi letade upp och låg avsides från Agadir. Där var inga turister. Vi hade blivit bekant med en dansk yngre kille genom att jag hade hjälpt hans far att komma under läkarvård efter att ha fått ett hjärtstillestånd som jag lyckades få hävt.

Denna kille vilje gärna följa med oss på våra utflykter, så han följde med till denna marknad. Där fans allt i matväg höns, oxkött och lamm hängande som flugorna surrade runt, kökstillbehör mesta dels i koppar. Vilka grönsaksstånd sen? Det var rovor morötter, bönor, potatis, ja allt man kunde tänka sig i grönsaksväg. Men de var inte hur många sorter som var fascinerande. Det var hur höga pyramider de låg i. Liksom allahanda frukt, dadlar meloner, o.s.v Allt detta fick jag på film.

Men nu är det så att religionen förbjuder avbildning, varför man får inte ha fotografier på människor. Fast kung Hassan själv höll inte alls på detta. Han fans på bild både här och där.

Jag hade riktat min kamera för att filma och just då hade en svartklädd beslöjad kvinna kommit framför kameran. Hon skrek ilsket på mig och hytte åt mig innan hon raskt kilade därifrån. Där fans tenn, koppar och andra hantverkare också. Under ett uppspänt tygtak  stod en barberare ute i det fria och rakade en annan man. Jag frågade om jag fick filma dem. Jodå det gick bra men måste lägga en slant i deras händer. Det var en marknad det.

Tiden gick, det var bad, det var utflykter, det var besök i moskéer och mycket annat.

En dag for vi till Marrakech. Dansken fick följa med oss dit. Marrakech kallas får den röda staden. Muren runt den är röd och mycket är byggt med cement av röd sand. Vilka palats där var. Det var som att komma in i ett sagoland hämtat ut tusen och en natt. Där fans ett stort torg som det fans allahanda uppträdanden av Akrobater och sagoberättare o.d Där gick män med en massa kärl som hängde på dem.  Dessa kallades för vattenmän. Mins inte riktigt hur berättelsen var om dem. Men det var män som hade vatten att ge eller sälja. (Se bild)

Vid ena hörnet av torget kom man in i trånga gränder, oftast täckta med tak. Det var väldigt rörigt där. Det var lätt att gå bort sig där. Det fans alla möjliga stånd och små affärer. Läderaffärer, mattor, tyger och en massa krimskrams, men det som det fans väldigt mycket av så var det allahanda kryddor och sådant man använder till parfym. Man kunde köpa ex. saffran och vaniljstänger billigt där. Ja det var en stad som måste besökas om man är i Marocko.

Dag efter dag gick och den ena var inte lik den andra. Något som var förbjudit i Marocko var porrtidningar. Det var stränga straff om man smugglade in sådana.  Mins vid ankomsten hur noggrant tullarna sökte efter sådant.

Det var kanske därför det fanns människor som betedde sig väldigt besynnerligt. Något jag till sist berättar om.

Bakom en av de stora sandkullarna hade vi funnit lite växtlighet och lagt oss där på vår filt och fått skugga av några palmer.  Då vandrar en man runt, runt oss  20 meter bort samtidigt onanerande och ger tecken åt oss som vi tolkade att han ville vi skulle älska för honom. Han höll på väldigt länge innan han försvann.

En annan dag när vi låg uppe på en sådan kulle kom en färjad man till oss och satte sig vid oss utan att säga något men ville vi skulle älska.

Därmed slutar jag så denna berättelse om min resa till Marocko!

Nästa resa blir Polen. Klicka här!

Så får jag se vad det blir på nationaldagen!

Slänger väl alltid in något.

Nu när det är sommar och sol och koskit i hagen!

Då önskar jag er lycka och glädje hela dagen. Kram!

Flamingos och ridtur!

Så steg vi upp tidigt. Packade en matsäck och en termos med kaffe.

När vi kom ner till stranden hade badgästerna ännu inte anlänt och vi började gå ut efter stranden. Ibland gick vi med fötterna i vattnet. Men usch vad det var kallt vi denna tidiga morgontimme. Nattens vågor och tidvatten hade sköljt upp massor av snäckor och musslor.

Sanden var inte helt torr när vi hade börjat vandringen men det dröjde inte länge för än den var helt torr. Det gick kvinnor och plockade musslor som låg på stranden.  Vi tänkte oss att de sökte efter pärlor, men det var bara en tanke som vi inte viste något om.

Så småningom var vi framme vid deltat. Där var inte bara sand utan en hel del växtlighet.

Så fick vi se en stor flock flamingos som stod ute i lågt vatten. Vi ville ju se dem så närma som möjligt och få filma dem. Men när vi närmade oss intill delta kanten flög de längre bort så någon bra film på dem blev det inte.

Innan vi vände hem så gick vi upp på en hög sandkulle med bra utsikt och drack kaffe och åt några smörgåsar.

Efter det vandrade vi så hemåt. Det var härligt att springa ner från dessa sandkullar och åsar som följde längs hela stranden nästan ända bort till hotellen. Det killade mellan tårna när man sprang halvt kanande ner mot strand och  hav.

Nu stod solen nästan rakt upp på himlen. Det var dags för ett dopp. Det blev flera dopp innan vi var tillbaka vid hotellen.

Strax innan vi var helt framme vid dem och där vi skulle svänga upp till vårt hotell stod en man med hästar. Det var hästar han hyrde ut. Kom överens med honom att jag skulle hyra en häst dagen efter.

Så gjordes och vad underbart det var att rida upp och ner på sandåsarna och ut i vattnet. Jag var i fantasins land, jag var Zorro som flög fram på hästen. Jag red bort mot deltat men där var det stopp Likaledes när jag försökte rida bortom åsarna på andra sidan av dem. Hästen vägrade vid de tillfällena att lyda mig totalt.

Sen på kvällen hade jag ont i vristerna, hade haft en helt olämpligt fotbeklädnad. Det var inte bara vristen som gjorde ont, jag hade nämligen väldigt svårt för att sitta också.

Men det roliga övervägde kvällens smärta och skulle gjort om ridturen även om jag vist hur ont jag skulle få!

Nästa dag var en riktig slödag. Vi låg på stranden vi badade såväl i havet som i poolen och dagen gick fort. Hade smärtor kvar i baken av gårdagens äventyr. Smärtan i vristen var nu nästan helt borta .

 Forts följer.Klicka här!

En fråga till SKOGSFRUN som kan mycket om hästar! Kan man verkligen dressera hästar som man hyr ut, att de då håller sig inom ett vist område. Lyder ryttaren så länge den håller sig där inom men inte utanför? Fins det en annan förklaring?

Njuter i värmen! Står still i huvudet svårt att tänka! Om jag nu inte kan tänka så finns känslan där, om att ni har det bra, njuter och har något att vara lyckliga över. KRAM!

Nu har jag också suttit på en kamel!

Nästa dag tog vi och traskade upp på ett berg. Därifrån kunde vi se hela Agadir. Nedanför såg vi hamnen där fiskebåtarna just kommit in och höll på att få iland sin fångst.  Fångsten östes upp i korgar som andra tog hand om för att sälja. Det hände att en del fisk hamnade på marken. Men den fisken fick inte tas upp utan den skulle tas han om de fattiga fick vi reda på. Om det var lag eller tradition vet jag inte.

Uppe på berget fans också småpojkar som hade små lamm som de ville att man skulle ta i famnen för att vi så skulle kunna ta bilder på oss med ett lamm i famnen. Pojkarna var rätt påtvingande och var inte så trevliga när man nekade. De ville ju ha betalt för att vi tog fotografier med deras lamm.

Från berget vandrade vi så ner till hamnen för att se närmare på fiskebåtarna. Strax intill hamnen så vi en plats där de höll på med fisk och intill där var en stor hall som vi gick in i.

Där fans fult av stora bord som var fulla av fisk. Har aldrig sätt så många olika slags fisk någon gång. Där kunde vi också se olika sorters bläckfisk. Syntes fisk i alla dess färger och former.

Sen gick vi och åt middag ute då vi var för lata att laga mat hemma. Sen var det dags igen att njuta av strand och vatten igen. På stranden träffade vi på en kamelhållare som mot betalning lät oss rida på kameler en liten tur ut efter stranden. Medan mannen ledde kamelerna.. Att fara ut med kamelkaravan i öknen förekom inte alls under vår tid i Marocko Det fick jag uppleva först på en annan resa som då gick till Tunisien.

Det gick nog inte några kamelsafarier för turister eftersom vi inte fick några erbjudande eller såg någon reklam om det. Nu var det så att vi såg mycket bilar med soldater, pansarvagnar m.m som var på väg söderut mot öknen. Marocko låg nämligen i strid med ett ökenfolkslag som ville ha ett eget land och få sköta sig själv och inte tillhöra Marocko. Denna frihetsrörelse kallade sig för Polisario. Det kunde ju vara en orsak till att det inte var några ökensafarier från Agadir.

Så fick jag lära mig där i Agadir om Fatima. Hon som skrev ner Koranen efter Mohameds berättelse. Som minne köpte jag så en liten hand som skulle föreställa Fatimas hand.

Det blev berättat för oss att ca en till en och en halv mil bort ut efter stranden skulle det finnas ett delta med flamingos.

Kanske någon undrar hur vi kan få reda på så mycket i länder där det antingen förutom sit modersmål talar ryska, tyska eller franska.  Det går utmärkt att tala med folk. Man använder händer och symboler pekar och ritar med mycket mera, några ord av alla språk man kan något ord av. Det tar längre tid, men går utmärkt om tar sig tid och är öppen för kroppsspråket!

Vi bestämde oss så att i morgon skulle vi vandra till deltat!

Forts. följer. Klicka här!

Värme och sol nu trivs jag och önskar ni också trivs lika mycket därtill