Det tycktes vara modigt att klappa pelikanen.

Till det vill jag säga: Näbben var inte farlig. Däremot var den farlig när den satte sig på någons simmandes rygg. Pelikanen vägde en hel del!

Även i Bulgarien dansades det!

Dansen på Cypern ledde tankarna till Bulgarien.

Dit vi, min danspartner och jag nu tidigare begivit oss med flyg och som landat i staden Varna. Varefter buss till Albena sidan om Golden Sand som är mer känd, där vi fått inkvarterat oss på hotell vid Svarta havets kust.

Redan andra kvällen vi var komna till Bulgarien gick vi till en restaurang för att inta en god supé och få dansa lite. Vi hade blivit bekanta med ett par som bodde på samma hotell som då gjorde oss sällskap.

Där fans levande musik av en orkester som spelade fin musik. Det var wienervalser, tangon,

foxtroter m.m Men tyvärr inget dansgolv och således ingen dans.

Det var en stor restaurang. Det fans bord med vita dukar och bord med röda dukar. Borden med röda dukar var avsedda för Bulgarerna och de med de vita för turisterna.

Medan vi så satt och väntade på att få bli serverade vår beställning och det fans många bord som var tomma kunde jag inte låta bli och fråga om vi inte kunde få flytta bort några bord så det kunde gå att få dansa. Det möttes inget hinder för det och så gjordes och det blev ett bra parkettgolv att dansa på.

Därefter gick jag och min danspartner upp till en härlig slowfox. Ingen annan vågade sig upp och dansa förrän vi dansat ett flertal danser. Men så småningom blev det ganska fullt på golvet.

Medan jag vilade och intog  supén bestående av en tournedos kom en väldigt ung flicka fram till mig och undrade om hon inte kunde få en dans med mig. En indiska med långt svart hår.  Hon kunde väl vara högst 15, 16 år, men vacker var hon. Klart hon fick!  Hur skulle man kunna oartigt avböja en sådan förfrågan? Många fula brister har jag väl men! Dessutom kunde hon dansa mycket bra hon följde mig bra med de avancerade steg och turer jag tog.

Därefter följde jag henne artigt som om hon var en mogen kvinna till bordet och tackade för dansen. Det hör ju också till att man tackar mannen vid hennes sida. Så jag bugade och sa artigt: ”Jag tackar för den underbara dans jag fått föra er dotter i!”

Varmed mannen därpå replikerade: ”Min Dotter? Det är inte min dotter, det är min fru!”

Vid ett senare tillfälle under kvällen då hennes man och jag satt och samtalade om både dit och datt så berörde jag hur ung hans fru såg ut. Han var norrman boende i Bergen. Han var medveten om att hon såg mycket yngre ut än hon var. Han menade att då hon som ung kom från Indien till kalla och snöiga nord med sin fina hudfärg, då blev den mer bevarad än i Indien och därför bevarade också sin ungdom. Något som det säkert kan ligga något i.

Det blev en lyckad kväll, god mat, dans till en bra orkester, god stämning och samkväm med övriga trevliga gäster.

 Forts. följer! Klicka här!

I dag kan jag inte komma på några speciella slut ord utan blir bara min önskan om att ni får en trevlig och härlig dag och kväll! Kram!

 Bilder: När jag klappade en pelikan och jag på vår balkong.

   Ingen kunde gissa rätt! Varför inte ta ut bilden och förstora den?

Här i denna reseberättelse får ni reda på vad det var för något!

En dansafton på Cypern!

De gånger jag tar flyget på mina semesterresor brukar jag hyra en bil så man får se något annat än bara det som är för turisterna.  Denna gång hade vi kommit till Cypern och var ute och körde. Träffade en bonde som bjöd in oss till sitt enkla hem. Det fans bara ett rum. I det stod en stor säng och en kommod. I en sladd som hängde ner taket satt en ensam ohöljd glödlampa utan skärm. Men väggarna var fulla av bilder och ikoner samt ovanför sängen ett stort vackert kors. Bonden och hans fru visade oss rummet och var så väldigt stolta över sitt hem.

Bonden skulle sen fortsätta med sitt arbete med att vända på de stora högarna som vi hade undrat så på vad det var, när vi hade sett dem uppe från vägen när vi kom körande. Jo det var JORDNÖTTER klicka här för att se bild! Alltså inga russin, tobak eller något annat ni gissat på!

Vi körde även upp på ett berg där det fans rymdobservatorium. Inget man fick komma in i.

Där blev jag mycket förvånad eftersom det var Cypern vi var på. Där fann vi nämligen en slalombacke med en lift. Visserligen var den avstängd nu när vi var där. Men tydligen kan man vintertid åka slalom även på Cypern!

Utanför där jag klappar en pelikan fan en mindre ö. Vi hade snorklar och cykloper på oss.

När vi simmade runt denna ö som hade en stenig och klippig sjöbotten. Vad man fick se många underliga och vackra fiskar när vi simmade runt den ön.

Vi hade en väldigt stor balkong i vår lägenhet där vi bodde. När vi på kvällen dansade på den fick vi plötsligt höra applåder nerifrån på andra sidan gatan. Där fans ett matställe, med en stor skylt där det stod fast food på och där stod några och tittade upp mot vår balkong.

Rätt som det var knackade det på vår dörr. En man hade kommit upp till oss och undrade om vi inte kunde komma ner till vägkrogen och dansa för gästerna. Vi skulle få mat och dryck där om vi villa vara så snälla och dansa ett par danser där. Han sa de aldrig sett något så vackert.

Fast då överdrev han förstås väldigt mycket för och med smicker få oss till att göra det!

 Men vi var ju mycket snälla människor som ni förstår, så vist dansade vi för gästerna at the "fast food!"

Sen blir det Bulgarien. Klicka här!

Vad ska den nya veckan nu bjuda på?

Vem vet, vem vet.

Men min önskan vill då  bliver så:

Att den hos er fylls av glädje och all ljuvlighet!

Kram!

Tillbaka till "Det var pcypern vi" KLICKA!

Gissa! Vad är det jag står vid för brun hög?

           (Titta vad som faller ner mellan mina händer!)

/Går in och gör ett tilläg nu. Det är rätt, något som ska torkas!/

Jag har vunnit en bok hos Hannele! Grattis jag!

Reseberättelsen slut. Vad ska jag nu Smida?

Var gång jag skrivit en fortsättningsberättelse, så känns det så tomt och kan inte komma på något att skriva om. Kanske jag kommer på något av alla mina reser ut i världen som kan vara något att berätta om så kommer jag igen. Men kan inte just nu finna någon som varit så rikt på händelser att det kan bli en bra historia. Kanske det kan bli något av de framtida resor jag tänker göra. Man vet ju aldrig vad man kan råka ut för på dem. Vill till Kuba, innersta Afrika,

Kina innan det blir som väst och många andra länder. Men måste spara mer då resor har blivit så dyrt. Bil är det inte längre att tänka på om man vill komma långt så dyr som bensinen blivit

i hela Europa. Då är det billigare att flyga, men då går man miste om allt som färden bjuder på. Av alla mina resor är det resorna med bil som blivit de mest spännande och upplevelserika.

Ska försöka se vad jag kan komma med på måndag. Kanske berätta en saga igen.

Får jag kommentarer som visar intresse för det, så blir det kanske en sådan!

Vet inte varför det är så svårt att just nu komma i gång med min livsberättelse. Jag skulle ju avsluta min skoltid, mitt äktenskap, Sjuksköterskeutbildning och arbete som sådan. Men rätt som det är så slår det till och sen gå det av bara farten! Har i alla fall gjort det innan när jag börjat en berättelse. Nu har jag inte mer att smida i dag.

Nu kommer efterlängtad fredagskväll

hoppas ni väl riktigt då ska njuta få.

Sen i morgon kommer den sköna helg så säll,

 då jag önskar er en stor glädje ska bliva då!

Kram.

Bild: Regnbågen hemma på Hökåsen.

Berättelsen från början. Klicka här!

Eller från mina reseberättelser från början? Klicka då här!

Vatten kallt som is!

 Tror att vi besökte varje gata och sevärd byggnad. Var inne i alla dess kyrkor som fans. Vandrade över broar och tittade på gondolerna. Något som vi tyckte var alldeles för dyrt att ta en tur i. Åkte i stället på någon sorts öppna vattenbussar med många hållplatser, varmed man fick se mycket av Venedig från. Har alltid besökt kyrkor, moskéer när jag varit på resande fot. Men min fästmö var kyrkligt aktiv och med i kyrkokör därför blev det mycket mer besök av  kyrkor på reser med henne än i vanliga fall.

På kvällen ville vi lyssna på musiken med en god svalkande glass. Men vi gjorde som många andra. Det fans mitt emot restaurangen på andra sidan torget en långbred trappa.

Vi köpte en vanlig glass utan silverskål av en glassförsäljare. Satte oss på trappan och njöt av musiken till vår glass utan sur grädde. Faktiskt blev musiken bättre återgiven där på trappan än på restaurangen.

Jodå det var en underbar kväll och det blev väldigt sent innan vi kom hem till campingen.

Tror nog att nätterna är bäst  att uppleva Venedig i.

Efter ytterligare en dag ställde vi kosan hemåt. Tog fram kartan för att se vilken väg vi skulle ta. Inte skulle vi göra samma misstag som vi gjorde förra gången. Från Venedig går en Autostrada västerut som sen svänger i en båge upp till Tyskland. Men den ser oerhört lång ut.

Den gången tog vi vad vi trodde var en genväg på en mindre väg rakt upp till tyskland.

Men ack. Det blev en verklig lång och besvärlig väg. Den slingrade sig upp och ner mellan varje alptopp och dal. Tävlingscyklister körde ibland förbi oss i kurvor och backar. Alltså den vägen skulle vi inte ta!

Vi fann en annan Autostrada som gick österut i stället mot Trieste men som dessförinnan svänger upp mot Villac och sen vidare upp till Salzburg. Den bestämde vi oss för den verkade inte så lång på Italiensk mark. När vi kom till autostradan fann vi en mindre väg som följde den autostradan. Vi korsade under autostradan gång på gång. Ibland följde vi den på vänster sida och ibland på höger. Dessutom fick vi följa en flod som det nu inte var så mycket vatten i utan

hade bildats uttorkade stränder. Det var ju utmärkt där skulle vi ju kunna få ta oss ett dopp.

Ånej det blev till att bada fötterna tvätta av händer och ansikte och stänka lite på vatten på kroppen. Det var ju rena Isvattnet!

Efter några dagar var vi så hemma i Borås igen utan det hände något spännande eller blev några missöden! Men det var en resa man aldrig glömmer. Man tänker ibland på det tråkiga som sen hände med det vackra Jugoslavien där man träffat så många trevliga människor.

Nästa resa handlar om Cypern. Klicka här! 

Lika vacker och skiftande som en regnbåge i sina färger önskar jag

eran dag i sinne, handlingar och upplevelser blir.  Kram

Bilder: Markuskyrkan och en kanal.

Lite minnen från ett tidigare Venedigbesök.

Tur att  det fins mer än en camping i Venedig.

Det var nämligen så att förra gången jag hamnade på en camping där, så istället för att slå upp tält på den urusla gräsmattan som var på denna camping ville vi hyra en bungalow.

Vi hade inte sett hur den såg ut utan bara fått nycklen och slängt in packningarna varefter vi  körde in för att uppleva det riktiga Venedig bay ninth.

 Vi var inte tillbaka förrän klockan två på natten. Men vilken nant det blev i den bungalowen! Vi var fyra stycken och det fans fyra sängar. Vilka sängar sen då!

Den en värre än den andre. Den som var kortast fick ligga i den värsta. Det var nämligen så att de var så dåliga att man fick ligga som i en  hängmatta som var uppspänd med för kort avstånd. Alltså man låg inte utan satt med benen uppåt.

 Så dagen efter gick jag till resorptionen. Sa att den bungalowen betalade jag inte det priset för som begärdes.Högst en tredjedel.

 Gubben blev förbannad och sa han skulle kalla på polis. Ja vist det kunde han ju göra så skulle jag visa vad han ville ha betalt för. Någon polis tillkallade han förstås inte. Han ville heller inte ta emot vad jag erbjöd utan bad oss i stället dra åt, fast där kom vi ju från!

 Alltså det blev ett byte till en annan och bättre campingplats.

När man talar om Venedig Så menar man i regel där husen är byggda på pålar i havet med alla sina kanaler. Men Venedig är en stor stad som är belägen på fastlandet varifrån det går en färja ut till den pålade staden.

Ett annat minne jag hade från Italien var hur en banktjänsteman försökte lura mig vid valutaväxling. Inte kan jag tro att en bankman skulle kunna räkna fel som han sa han gjort!

När det gällde Italien så hade jag allt fått en negativ syn genom dessa dåliga erfarenheter.

Vi fann en mycket bra campingplats denna gång. Vilade ut på campingen för att vara pigga för ett besök  i kanalernas Venedig. När man ska ta båten ut till ön så får man inte åka med dit klädd hur som helst. Man får inte åka i shorts utan måste vara riktiga kortbyxor.  Ej heller med bar överkropp. Över huvud taget man måste vara passande klädd!

Båten lägger till strax intill den kända Marcusplatsen med alla dess duvor och kyrka. En liten bit bort det stora torget som har ett flott hotell och restaurang med uteservering. Där spelar alltid en konsertorkester härlig musik.

Men denna gång  tänkte vi inte sätta oss på restaurangen som jag gjort vid förra besöket.

Den gången skulle vi njuta av musiken till en skål glass med grädde. Vi hade fått våran glass i äkta silverskålar och skedar fint värre serverat. Dyrt utav bara tusan!  Men vilken besvikelse det blev. Skulle nog inte ha betalt förrän vi smakat på glassen. Vispgrädden var inte färsk och smakade inte gott utan förstörde hela glassen. Inte heller gick det att få glassen bytt. Vi skulle inte betalt om vi inte redan gjort det!

Vi lämnade glassen smältande oäten. Denna rena skandal företog också njutningen av musiken och det fina kvällsvädret.

 Med detta i minne så blev det inget besök denna gång senare på kvällen på den restaurangen!

Denna gången njöt vi där på ett helt annat vis!

Forts. följer. Klicka här!

Onsdag idag och det är dags för simbassängen.

Sitta ut i bastun, plaska och simma ett slag.

Nu önskar jag er en lycklig och underbar dag,

med att få njuta tills det är dags för refrängen.

Bilder:  Ancona och  badstrand i Rimini.

Italienska underbara kust!

Färjan hade stävat lugnt och säkert  mot Italien medan vi fick en välbehövlig sömn.

När vi steg upp tidigt nästa morgon drack kaffe och åt några smörgåsar. Gick upp på däck vi var då nästan framme i Italien. Solen som just kommit upp i öster lyste inåt mot den italienska stranden som man nu kunde se skimra av vit sand.  Båten gick in i en lång hamn när vi kommit till Italienska staden som hette Ancona.

Så var vi i Italien. vad som hände i Jugoslavien var något vi nu inte fick några nyheter om.

Körde av båten löste in en dollarcheck till lire. sen sökte vi oss fram till en väg som gick norrut mot Venedig. Av två anledningar ville vi följa småvägar utefter kusten. Den en anledning var att vi ville se något annat än en stor autostrada, vi ville känna att det var Italien vi var i. Den andra anledningen var att det var dyrt att köra på autostradan.

Men det fans ingen kustväg utan man måste upp på autostradan. Vid nästa skylt som visade

ner till en by vid kusten svängde vi av. Betalade för den bit vi kört. Vi kom till en by och följde en mindre väg norrut. Men den vägen gick till autostradan varvid på nytt var tvungna att färdas på den. Gång efter gång körde vi av autostradan i hopp om att det skulle vara möjligt att få en kustväg att fortsätta färden på. Men icke sa nicke det blev Autostrada och dyra vägavgifter.

Så kom vi fram till staden Rimini Där åt vi lunch  och där fann vi också en strand där vi kunde få ta oss ett dopp och svalka våra varma lekamen.

När vi närmade oss Venedig uppsökte vi en bank. Det var inte bara att traska in på banken som här i Sverige. Man måste lämna ifrån sig allt av metall i ett skåp sen fick man gå igenom en sluss. Där fick man lämna in legitimation i vårt fall passen innan man släpptes in.

Framme i Venedig sökte vi upp en kamping men såg till att vi inte hamnade på den campingen jag tidigare hamnat på med min förra familj när vi besökt Venedig.

Forts. följer! Klicka här!

Det diktas om lyckan kommer , lyckan går.

I dag min önskan då den är,

på alla sätt och vis er lycka den består.

Den ingenting av oro och sorg i dag förtär.    Kram!

Öar utanför Zadar.

  Båten hade inte lämnat hamn och klockan är sex!

Där stod vi med våra biljetter.  Klockan var inte mer än sju på morgonen. Vad var att göra?

Faktiskt tyckte vi ändå att det var skönt att vi inte kom med den första färjan. Det hade blivit så stressigt. Leta upp bilen och komma till stället där vi skulle köra ombord.

Dessutom kunde vi nu i lugn och ro få bese lite av Zadar i stället. Vi hade ju bara kört igenom den tidigare och då inte sett så mycket av staden. Det var en vacker och njutbar stad. Där vi strosade runt slapp vi alla de hispiga människorna som fanns nere vid hamnen.

Det första vi gjorde var att äta en rejäl frukost på ett fik. Efter några timmar åt vi också en middag.  Strax före klockan tre gick vi ner och hämtade vårt ekipage.

En halvtimme före det var dags att få köra på färjan hade vi ställt oss  i bilkön och väntade!

När bilkön så började att  köra på gick det fort och det tog inte lång tid förrän vi kunde få komma upp på däck.

hade köpt en hytt så gick genast och tog en dusch varefter vi la oss i ett par vilstolar på däck och njöt av solen. Vi gick växelvis och hämtade kaffe och dopp då vi inte ville förlora våra vilstolar mens solen stod högt och som vi lyckats få tag på för det kom nu många som också ville ha sådana.

Klockan blev fem, klockan blev sex och fortfarande var vi kvar i Zadars hamn.

Någon gång medan vi låg och njöt började färjan att röra på sig varefter den så började stäva ut från hamnen mot Italien.  Nu kändes vi riktigt tillfredställda och vid gott mod. Men nog var det synd alltid att vi inte fick se det underbart vackra Jugoslavien som var planerat. Italien kunde vi ju ha tagit en annan gång.

Det var inte en seglats som gick raka vägen över Adriatiska havet till Italien. Nej det var ett kryssande runt och mellan både stora och små öar innan färjan kunde sätt sin kurs rakt över.

Men inte gjorde detta oss något, utan tvärt om för det var väldigt vackert och njutbart att få uppleva detta. Solen hann faktiskt gå ner innan vi kommit ut på öppet hav.

Men fortfarande medan solen sken vem fick vi då inte se komma ut där på det öppna däcket?

Jo Österrikarna som tydligen ändå inte kom med den första färjan.

Deras ansikten var fyllda av skam när de såg oss och försvann fort från vårt synfält och visade sig inte mer där på däcket.

Vi tog en rundtur på båten. Det fans ingen underhållning eller dans som annars är brukligt när man åker färja på kvällen. När vi strosade omkring  på färjan

När det inte gick och se något mer på sjön då det blivit mörkt gick vi så till vår hytt. Vi hade stigit upp tidigt, stått i en stressande kö. Traskat runt i Zadar. Varit på däck ända tills det blev mörkt  och beundrat utsikten.  Således var vi oerhört trött båda två så vi stöp ner i våra slafar och hann inte uppfatta något mer förrän vi drog våra timmerstockar.

Forts följer. Klicka här!

Nu när det fina vädret ej ska bestå

i era hjärtan ändå lycka och glädje ni ska få!

 Dagens önskan. Kram!

Vilken värld vi lever i!

Efter gårdagens tråkighet sitter jag här och ska skriva fortsättningen på min Jugoslavienresa.

Plånboken får jag nog se i stjärnorna efter.

Men just nu är jag väldigt frustrerad av allt som hänt sista tiden så med det i tankarna vill det sig inte riktigt med resan.  Två saker sliter sönder min berättelse just nu. Måste få skriva av mig det innan jag kan fortsätta med resan.

Det ena är  det i Burma där människor nu lider fruktansvärt. Det andra är hur präster kan ljuga folk rakt upp i ansiktet på TV vad det gäller gravskämning. Nu har jag visserligen tidigare haft stor misstro mot prästerskapet, men detta tog priset.

Burma:  Denna gång skulle jag applådera USA om de med en militärstyrka medföljande

läkare och sjukvårdpersonal invaderade Burma. Det skulle säkert inte bli någon strid utan

Burmas arme skulle säkert hålla sig ifrån det. Soldaterna skulle då frakta med sig allt det som väntar på att få komma till hjälp såsom tält, filtar, mat och vatten samt medicin.

Kanske jag då fick en positivare bild av USA! Skit av ryssar och kineser att i FN motsätta sig

en invasion!

Så var det prästljuget. Det var i  ”uppdrag granskning” vad den kvinnliga prästen sa när det avslöjades hur man brottsligt bryter mot gravfriden. Det gällde hur man med vett och vilja slår i sönder kistor innan jorden fylls på. Se själva reprisen av programmet!

Nu har jag skrivit av mig detta så på måndag  efter, vad jag hoppas fin Pingst, fortsätta med resan!

Nu går jag ut ett tag i det underbara vädret innan jag sätter mig för att läsa och se vad ni bloggvänner bjuder på och ge mina kommentarer.

Men redan här önskar jag att ni får en underbar Pingsthelg med kärlek, lycka, vackra upplevelser och njutningar--- Kram!