Bild: Regnbågen hemma på Hökåsen.

Berättelsen från början. Klicka här!

Eller från mina reseberättelser från början? Klicka då här!

Vatten kallt som is!

 Tror att vi besökte varje gata och sevärd byggnad. Var inne i alla dess kyrkor som fans. Vandrade över broar och tittade på gondolerna. Något som vi tyckte var alldeles för dyrt att ta en tur i. Åkte i stället på någon sorts öppna vattenbussar med många hållplatser, varmed man fick se mycket av Venedig från. Har alltid besökt kyrkor, moskéer när jag varit på resande fot. Men min fästmö var kyrkligt aktiv och med i kyrkokör därför blev det mycket mer besök av  kyrkor på reser med henne än i vanliga fall.

På kvällen ville vi lyssna på musiken med en god svalkande glass. Men vi gjorde som många andra. Det fans mitt emot restaurangen på andra sidan torget en långbred trappa.

Vi köpte en vanlig glass utan silverskål av en glassförsäljare. Satte oss på trappan och njöt av musiken till vår glass utan sur grädde. Faktiskt blev musiken bättre återgiven där på trappan än på restaurangen.

Jodå det var en underbar kväll och det blev väldigt sent innan vi kom hem till campingen.

Tror nog att nätterna är bäst  att uppleva Venedig i.

Efter ytterligare en dag ställde vi kosan hemåt. Tog fram kartan för att se vilken väg vi skulle ta. Inte skulle vi göra samma misstag som vi gjorde förra gången. Från Venedig går en Autostrada västerut som sen svänger i en båge upp till Tyskland. Men den ser oerhört lång ut.

Den gången tog vi vad vi trodde var en genväg på en mindre väg rakt upp till tyskland.

Men ack. Det blev en verklig lång och besvärlig väg. Den slingrade sig upp och ner mellan varje alptopp och dal. Tävlingscyklister körde ibland förbi oss i kurvor och backar. Alltså den vägen skulle vi inte ta!

Vi fann en annan Autostrada som gick österut i stället mot Trieste men som dessförinnan svänger upp mot Villac och sen vidare upp till Salzburg. Den bestämde vi oss för den verkade inte så lång på Italiensk mark. När vi kom till autostradan fann vi en mindre väg som följde den autostradan. Vi korsade under autostradan gång på gång. Ibland följde vi den på vänster sida och ibland på höger. Dessutom fick vi följa en flod som det nu inte var så mycket vatten i utan

hade bildats uttorkade stränder. Det var ju utmärkt där skulle vi ju kunna få ta oss ett dopp.

Ånej det blev till att bada fötterna tvätta av händer och ansikte och stänka lite på vatten på kroppen. Det var ju rena Isvattnet!

Efter några dagar var vi så hemma i Borås igen utan det hände något spännande eller blev några missöden! Men det var en resa man aldrig glömmer. Man tänker ibland på det tråkiga som sen hände med det vackra Jugoslavien där man träffat så många trevliga människor.

Nästa resa handlar om Cypern. Klicka här! 

Lika vacker och skiftande som en regnbåge i sina färger önskar jag

eran dag i sinne, handlingar och upplevelser blir.  Kram