Bild: Rejika.

Börja gärna med första Jugoslavien-resa. Klicka här!

En öde, spöklik campingplats!

Efter resan till Jugoslavien blev det många resor till som kanske blir några berättelser om längre fram i tiden. Men nu ska jag berätta om den andra gången jag for till Jugoslavien.

Efter de sjutton år jag var tillsammans med sambon som jag gjorde den första Jugoslavien resan med hade det nu blivet en ny respartner. 

Jugoslavien var ett land man längtade tillbaks till och ville dela med sig av till sin vän.

Så återigen ställdes kosan dit.

Denna gång planerade vi att ta kustvägen neråt och inlandet på återvägen. Då valde vi vägen genom den mycket, mycket långa tunneln mellan Österrike och Jugoslavien. Tunneln hette Karawanken.

Så kom vi till staden Ljubljana som nu var en huvudstad. För det var ju så att strax innan vi gav oss i väg hade Slovenien brutit sig ur Jugoslavien och blivet en egen stat. Det var inget vi märkte något av.

Vi passerade utan problem gränsen till Kroatien som  låg strax före Rupa några mil före Rejika. När vi kom till Rejika  som låg längst upp vid Adriatiska havet, fick då också veta att efter oss hade inga fler bilar fått komma igenom gränsen efter oss. Vi var de sista som fått passera gränsen innan gränsbommen fällts ner.  Varför förstod vi inte då. Vi tänkte heller inte mer på det då.

I Rejika hade vi stannat för att växla pengar och för att få i oss  lite mat. Vi körde vidare och njöt av natur och utsikt. Vägen var lika smal och krokig  som förra gången jag kört på den fastän det hade gått mer än ett decennium och då var färden åt andra hållet norrut. Vi hade inte mött en enda bil. Solen var på väg ner så vi stannade vid en liten avsats sidan om vägen och åt medhavd mat och kröp till kojs. Natten hade varit tyst, vi hade inte hört några bilar passera på vägen.  Vi steg upp bryggde kaffe och åt vår frukost ute i det fria. Det var en frukost som fick intagas till en underbar utsikt. På ena sidan fans höga raka klippor framåt kunde man se berg men när man såg åt andra sidan såg man ner på öar och hav som glittrade av solen.

Så körde vi vidare och målet var då Vodice. Men något konstigt kändes det allt. Det var många mil emellan då vi mötte någon enstaka bil.

Så körde vi över den där BRON strax före Zadar som nu blev den tredje gången för mig.

Bron som fick en väldig stor betydelse för oss längre fram i tiden.

Vi kom så fram till Vodice efter att jag än en gång fått bese Zadar . I Vodice letade vi upp campingplatsen. Men vad var nu detta?

Där fans ingen resorption och grindarna öppna. Hela campingplatsen var helt tom. Det var  helt tyst det ända man hörde var en svag vind i trädtopparna. Till och med hade vist fåglarna också tystnat. Man fick en konstig känsla i kroppen och någon sorts föraning som inte gick att förstå. Det var riktigt spökligt trotts det var på ljusa dagen!

Forts. följer.Klicka här! 

Hoppas ni nu haft en riktigt trevlig helg. Så börjar en ny vecka igen. En vecka som lovar

sol och värme i alla fall vad jag önskar i eran hjärtan med glädje och lycka. KRAM

 

Birgitta

5 maj 2008 12:44

Först vill jag tacka för dom fina orden i min blogg idag :)

Huga vad spännande...ser fram emot att få läsa fortsättningen!
Kram min vän

http://birgittas.bloggagratis.se

 

skogsfrun på dal

5 maj 2008 13:26

Så himla spännande! Blir det krig!?

http://www.barasaras.bloggagratis.se

 

Christina

5 maj 2008 20:13

Spännande....
Ha en skön kväll vännen
Kram

http://qinna.blogspot.com

 

"Bettan"

5 maj 2008 22:29

Väntar med spänning på denna följetången. Du har ju en förmåga å stann upp när det blir som mest spännande ha ha ha.
Tackar för dina knuzar. De värmde må du tro. Önskar dig en riktigt fin kväll.
Knuz Bettan

http://grafikbettan.bloggagratis.se

 

Marianne

5 maj 2008 23:32

Jag ska läsa igenom i morgon istället och säger enbart god natt nu. Kram

http://ekoxenskennel.bloggagratis.se

 

Ruth

5 maj 2008 23:49

Fy vilken känsla av att vara ensam på vägen och på Campingen, vad är det som sker? ryser av oro för er, men du finns ju i dag så skall inte oroa mig i onödan. Spänningen är på topp inför morgondagens inlägg.
Knus och tack för bildfilen, den värmde :-)

http://bernamis.bloggagratis.se

 

kurrelina

6 maj 2008 07:21

Nähä du, jag var inte in i butiken på andra sidan...så dä så
Om du grillade förstår jag att din kompissa hade en ledig dag *L*
Jag har också bilder och resrutt från min Kroatienresa på hemsian, har du sett dessa
Kramenmjamen på dig

http://www.av-eriksson.se

 

Hannele

6 maj 2008 09:19

där har jag aldrig varit, bara besökt fattiga byar i Ryssland

http://hannelesparadis.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så kom vi till slutet av denna levnadshistoria...   Natten till den 24 maj lämnade min far Bengt Andersson oss efter 3 veckors intensiv-vård. Stilla och lugnt utan ångest eller smärtor i sömnen precis som han önskade.     Det är med stor so...

    Är det dags igen med en invasion av Ryssland inom de närmaste seklerna?  Alltså ett tredje världskrig! Ja, jag bara undrar lite när man ser på historien och vad som händer i dag. Historiskt sätt för att då bara nämna Carl den tolfte, N...

    Nu först när jag börjar inlägget får jag tala om att den där gasoldammsugaren givetvis bara går att dammsuga med DEN FÖRSTE APRIL!       Det är så svårt att börja blogga. Vet inte hur jag ska skriva, flödet har liksom försvunnit och ...

  Hej på er alla bloggvänner  som kan finnas kvar. Mitt bloggande tog plötsligt slut. Ja det gick faktiskt inte att blogga utan datorn som pajade. Sen har det varit det än det ena och än det andra som hindrat att vara inne på bloggen. Nu ...

    Önskar er ett gott slut på detta förflutna år!   Så Välkommen till år 2016 med hopp att det blir ett riktigt härligt år!   Vi hörs och ses igen sen på det nya år med nya upplevelser!    Stor nyårskram till er mina vänner! ...