Pojken som inte var snäll mot djur. 

Han satt mitt i den mörka skog. Han satt på rn mossig sten och torkade kind och  ögon med skjort arme medan han snyftade och tårarna rann nerefter kinden.Det var 4 åriga Pelle. För några timmar sen hade han varit med sin mor och stora-syster och plockat Blåbär. Det  hade varit en  sådan där solig sommardag och blåbären precis hade blivit mogna. Pelle hade fått annat för sig än att plocka blåbär då jan sett en ekorre hoppa från gren till gren. Då hade Pelle tagit en pinne och kastat efter  ekorren. Efter hand som ekorren hoppade vidare så följde Pelle efter den ända tills han inte kunde se den mer.

 Ekorren hade plötsligt försvunnit. Pelle skulle så gå tillbaka till mor och systern men hur han än gick så kom han inte tillbaka dit han hade börjat jaga ekorren och där mor och systern skulle befina sig. Nu hade han gått och gått och till sist satt sig på den mossiga stenen. 

-Ha ha nu lurade jag allt in dig i den mörka skogen! Sa ekorren som nu satt framför Pelle. - Där kan du sitta din elaka pojke som jagat mig med pinnnar. Så hoppade ekorren vidare.

 Efter en stund kom det en humla surrarnde.Surrrr,surrr – Där sitter ju den elaka pojken som ryckte av vingarna på min syster. Där kan du få sitta tills du ruttnar. Så flög humlan flera varv runt pelles huvud  innan den flög vidare.

Plötsigt satt det en duva på en mindre sten framför Pelle.Kurr,kurrr

- Se där sitter den elaka pojken som kastade stenar på oss. Där kan du få sitta till domedag. Därefter flög duvan sin iväg igen.

Så fick Pelle se en myra varmed han kom ihåg hur han förstört en myrstack.Med tanke på det blev han riktig rädd och gråt ännu mer.

Mjiau -Här sitter stygga Pelle och gråter. Det var grannens svartvita katt Mia. Mia som Pell så ofta dragit i svansen. -Jaha du Pelle vi alla djur vet att Ekorren

lurade in dig djupt i skogen. Till och med maskarna du dragit mitt itu.

 Pelles mor hade plötsligt märkt att Pelle inte var synlig mer. Mor och systern hade då börjat leta och ropa efter Pelle.  Men det blev utan resultat. De letade i timmartills de beslutade sig för att gå hem och då hjälp med sökandet. De var väldigt ångerfyllda över att de inte sett efter Pelle bättre och väldigt oroliga över vad som kunde hänt lille Pelle. 

Katten Mia hade ofta fått grädde och sill av Pelles mor och syster. Så Mia sa därför till Pelle:

-Om du lovar att aldrig dra mig i svansen mer, inte dela maskar mitt itu, inteskada myrornas bo, inte dra vingar av på humlor, inte kasta sten på fåglar,inte jaga ekorrar med pinnar. Utan vara snäll mot alla djur ska för din mor och syster är så snälla och saknar dig, visa dig vägen hem.

Pelle lovade att aldig mer vara stygg mot djur mer.  Så Mia visade honom vägen hem. De hade så kommit till den porlande bäcken som de kunde följa för den gick precis förbi i stugan de bodde i.

Precis som de kom hem mötte pelle sin mor och syster som var på väg hem för att tillkalla hjäp. Alla tre blev mycket glada och det kramades och pussades.Ock kan ni tro Pelle blev verkligen snäll mot alla djur. Så när han hade blivit stor karl hade han  också blivit djurdoktor! 

Nu blir det inga fler egna sagor det överlämnar jag till riktiga sagoförfattare som kan skriva riktiga sagor!Men när inspirationen kommer tillbaka ska jag fortsätta att berätta ur verkligheten. Som min livshistoria där jag slutade sist som tomte. 

   Nu har åter en ny vecka börjat. Hoppas ni hade förra veckan och helgen så bra som jag önskade er och det bara fortsätter denna veckan också—KRAM