Bengt-Alfreds Tankesmedja

Alla inlägg den 11 december 2007

Av Bengt - 11 december 2007 12:42

Här lämnade jag Helsingborg på väg till Stochholm.

Här släpptes jag av från lastbilen.


Äventyrets början.Klicka här!



 Biten kvar var den längsta!


Men att jag kunde tänka mig att få ligga kvar det visade jag inte utan steg upp med det samma.

Uppkommen blev jag bjuden på frukost.

 Så tackade jag för allt och talade om hur glad och tacksam jag var för såväl att de tagit upp mig, för vad de bjudit mig på och all vänlighet de visat mig. Det hade jag i alla fall lärt mig att göra hemifrån av far och mor!

Så var jag ute på vägen igen med hopp om att få lift. Men nu var jag utvilad och magen full.

Solen sken och det kändes faktiskt bra och det syntes inte så långt hem nu.

För att ha något att göra och få några andra tankar i huvudet, än att bilarna inte stannandegick jag och räknade höstackar.

 

På avstånd såg och hörde jag så Blixt och dunder. Usch det där lät otäckt värre. 

Så kom regnet också. Rusade till närmaste höstack och kröp in med hela min packning.

Det var riktigt hett i den. Så inte många sekunder efter stod regnet som spö i backen. Det blixtrade och knallade och det kändes som om jag skulle bli kokt i höstacken. Där låg jag och väntade på regnet skulle sluta. Men det hade vist bestämt sig för att bli kvar där jag var.

Det gick timmar och nu började det komma droppar in i höstacken också.

Jo nu slutade det vist. Kröp ut och ut på vägen igen som var full av stora vattenpölar.

Där kommer en bil, upp med tummen och viftar med den. Plachsk, plachsk! Hade ju undgått regnet! Men vad var det för nytta med det, nu var genomvåt från topp till tå. Hade bilen kört närmare mig skulle jag blivit påkörd. Vattenpölen där jag stod, den var borta den var jag indränkt av!

Att bli torr fick jag inte någon chans till för nu tänkte himlen tömma allt vatten den hade och Tor där uppe var vist riktigt arg för han slog hela tiden med sin hammare. 

 Jag var nästan hemma men det var nog ändå i dag jag hade längsta vägen kvar hem!

Nu var det ingen ide längre att söka skydd då jag redan var genomvåt liksom min packning.

En stor lastbil kommer. Gnissel. Den stannar lite längre bort. Jag springer. Klättar upp till

Förarhytten och ställer frågan som ställts flera gånger. ”Får jag åka med? ” ” Jo in med dig!”

Snart ser jag skylten Helsingborg. Regnet öser fortfarande ner, jag är fortfarande våt.

Chauffören stannar för mig i Stattena och jag tackar för att få ha åkt med. Kliver ut i regnet och vandra hem till mor som var hemma. Får torra kläder och mat. Det blev en lång berättelse långt in på natten av äventyret som nu var slut.

Efter det äventyret var jag säkert inte den samme Bengt som den dag jag satte mig på min cykel på väg till Stockholm. Vad det gällde flickor så skröt jag aldrig mer om det. Det blev alltid något som var ett ömsesidigt vackert givande som ingen hade med att göra resten av mitt liv!


Så var det slut på det äventyret och hoppas ni haft glädje av det! Varmed jag önskar er en trevlig dag och kväll. Kram på er!

Presentation

Om bloggen

Mitt liv och tankar. Börja gärna med ett gossebarn föds! Sen är det bara att klicka sig framåt fortsättning följer! Prova också gärna någon kategori som verkar intressant av mina levnadshistorier. Eller någon av de andra kategorierna som ser intressanta ut. Hoppas ni får glädja av att ta del av mina så kallade smiden! Ha det bra!

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv


Skapa flashcards