Får jag bjuda på en smörgås? 

Min levnads historia får vänta tills måndag!

Lördagen den 20 okt.  talade Christer Sturemark i radioprogrammet ”Vid dagens början”. P 1.

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/kanalarkiv.asp?ProgramId=1610&NrOfDaysInArchive=7

Hans tankar är identiska med mina egna som jag inte kan formulera och uttrycka på ett så fint och lättfattligt sätt. Därför har jag skrivit ner vad han sa och vill att andra ska få ta del av det som inte hört det samt få begrunda. Här kommer det ordagrant:

Min humanistiska livsåskådning handlar ytterst om respekt för människan. Kärnan i min

Humanitet är enkel insikt som samtidigt kan vara mycket svår att acceptera. Nämligen att vi lever i en värld utan närvaro av några högre makter som kräver vår underkastelse eller ens vill oss väl. Det finns ingen kosmisk  avsikt, ingen uppgjord plan för människan .

Inga gudar som styr, inga ogripbara andeväsen som leder oss åt ena eller andra hållet.

Vi människor har själva ansvar för var andra och i detta ansvar ligger en djup befrielse. Min humanism innebär också ett nyfiket förhållningssätt till världen.  Det innebär ett förhållningsköst kunskapssökande och tillit till de djupa mänskliga möjligheterna att iaktta och se viljan att analysera och i förmågan  att i allt högre grad förstå sin omvärld.

Vi vet inte allt i dag, men mysterierna i vår värld löser inga inbillad gud. Vi vet mer i dag än vi viste igår. Sagor, sägner eller myter från mänsklighetens barndom måste lämna rum för insikter som vi gjort genom systematisk kring världens förunderliga fenomen.

Det finns människor som ser denna utveckling som en förlust. Det finns dom som upplever ett konkuransförhållande mellan vetenskaplig kunskap och sina egna känslor av att i en meningsfull och hänförande värld.

Men en regnbåge blir inte mindre vacker bara för att vi förstår hur den uppkommer på himlen  av ljusets brytning  genom miljoner vattendroppar.

Våra nya insikter om verkligheten den gör på inget sätt verkligheten torftig!

Det blir inte mindre, utan tvärt om, spännande och fascinerande att röra sig i världen  när man är beredd att försöka förstå den och ta till sig kunskaper.

Min humanism är också en andlig livsåskådning. Men ordet andlighet är inte förbehållet  dom gudstroände eller den kommersiella flumkulturen med astrologi, feeling och terakotkort.

Den andlighet jag känner skulle aldrig låta sig förenas med en bekännelse till enväldiga  gudar och dom är helt oberoende av alla dom beställsamt uppdykande andeväsen och  yuoeis kulturer.

Andligheten bor i människan och mötet mellan människor. Andlighet är det rika, öppna, förändliga i vårt eget inre liv. Den är inte övernaturlig utan oerhört naturlig. Andligheten finns i upplevelser av musik, konst och litteratur, i vår känsla för naturens skönhet. Andligheten finns till sist i vår ofrånkomliga och uppoffrande närhet till var andra!

Därför står valet inte mellan andlighet och förnuft. Valet står mellan andlighet med och andlighet utan förnuft!

 Fortsättning följer i morgon!