Bild: I Äppelknyckarbyxor!

Provar julklappen!

Det var en sådan vinter då de inte kommit en enda snöflinga fram till jul. Denna Juldagen var en solig och varm dag. Jag hade fått ett träningsställ i julklapp. Den tog jag på mig på juldagsmorgon och gick över till min kompis Seth tvärs över gatan för att visa min fina julklapp. Då det var sånt fint väder så kom vi överens om att vi skulle ta en cykeltur dena fina dag.

I mitt träningsställ satte jag mig så på cykeln och färden gick då söder ut mot Råå. Vi passerade Råå!  
Rätt som det var hade vi hamnat i Ålabodarna där vi gick och tittade på stenåldersgravarna.
Dessa ligger halvvägs till Landskrona dit det var två mil. Då vädret var så fint så tyckte vi att vi kunde fortsätta cykla en bit till. 

Vi  passerade  Glumslöv och var framme vid Tinkarps backe som gick ner mot Borstahusen som ligger några kilometer före Landskrona.
Oj vad det gick fort ner för denna långa backe och rätt som det var så var vi i Landskrona. Något som inte alls var meningen att vi skulle cykla till. Meningen var ju att det bara skulle bli en liten runda som till Råå.

Men nu var vi där. Den fina borgen eller fästningen Castellet hade vi läst om i skolan så vi begav oss dit. Men där var ju stängt en sån här dag. Men vi fick i alla fall
beskåda det utvändigt och vallgraven runt. Sedermera har jag även varit inne i det och rekommenderar ett besök där.
Inne stan satte vi så oss på ett café  som låg en våning upp på ströget. Där intog vi vars två kanelbullar med en kopp mjölkchoklad.
Innan vi så ställde kosan hem igen var vi och tittade på kranarna vid det stora skeppsvarvet.
På det varvet var det många Helsingborgare som arbetade. Hade bl. annat en morbror som arbetade där. Dit cyklade de 6 dagar i veckan såväl höst som vinter, i snö,  ur och skur tidigt på morgonen och hem på kvällen. Utom lördagar då de slutade vid middagstid.
Nu började det mörkna också och började bli kyligt. Visserligen hade jag kalsonger och tröja under stället som tur var. Så skulle vi upp för backen och det gick inte lika lätt och fort som när vi åkte ner för den.

På himlen syntes nu otäcka mörka moln. Innan vi kommit upp för backen föll de första snöflingorna. Vid Glumslöv föll snön rätt så tätt. Det var nu också fullständigt mörkt som mitt i natten Vid Råå vräkte snön ner. Frös gjorde vi trotts ansträngningen med att cykla i snön som nu låg tjock på vägen.
Sista kilometern gick inte att cykla utan vi fick gå och leda cyklarna. Så hade vi den dryga Bergalidsbacken från knutpunkten vid järnvägsstationen kvar innan vi var hemma.
Den cykelturen gav oss en riktig minnesbeta men framför allt en väldig lärdom om sträckor, tid och väder m.m

Forts. Klicka här!

(Att jag nämner namn på en del personer beror på att skulle några av dem läsa mina historier, så kan de dels bekräfta dem, dels ge mig några fler minnesbilder som jag kan ta upp i mitt historiesmidande. En dag hoppas jag några av dem har läst mina upplevda historier och hör av sig. Det räcker ju inte med vad jag skriver i bloggen för att det ska kunna bli en spännande bok.)