Direktlänk till inlägg 24 september 2007
Platsen var under bordet.
Så kom mor min hem från BB med sin lille pojke som var jag. Jag fick namnet Bengt.
Med ursprung Benedictus. ( Den välsignade! ) Men även Anders efter min far och Alfred efter min farfar. Efternamnet var Andersson. Således Bengt med 3 A för dem som kan min mailadress!)
Jag mådde gott vid min mors barm där jag fick god mat från hennes mogna bröst. För övrigt trivdes jag utmärkt av den omsorg och kärlek som gavs lilla hjälplösa jag.
Under detta omhändertagande så förflöt tiden framåt och jag växte ju för var dag. En dag kunde jag också sitta upp i hagen.
Min far hade byggt en trattgrammofon som en fin möbel med ett verk som kunde spela hela fyra skivor innan man måste veva upp den. När det så spelades på den satt jag och hoppade och dansade i takt med musiken på min lilla stjärt.
Dag efter dag gick med familjelycka tills min nionde levnadsmånad. Då släppte jag taget om stolen jag höll i och med stapplande steg vinglade bort flera meter till min mor. Detta till munterhet och glädje, men också från den stunden hade mycket bekymmer påbörjats för mina föräldrar.
Lägenheten var helt omodärn. Den enda modärnitet som fans var rinnande, men kallt vatten.
Det eldades i köket i spis. I ett rum fans en kakelugn i två andra kokskaminer.
På gården fans de där hjärthusen som man förfrös rumpan på om vintrarna och man fick gnugga tidningspapper för att kunna torka sig efter gjort behov.
I ena rummet fanns ett stort bord vilket det samlade en massa gubbar runt. Medan mor bjöd på nykokt kaffe av eget rostade böner som kommit från min moster i Amerika . Tillika hemmabakat bröd.
Under det bordet satt jag alltid när gubbar var samlades och lyssnade till deras prat. Vad de sa begrep jag inget alls av. Jag hade ju inte lärt mig många ord vid den tiden. Men ändå det lyssnandet har nog präglat mig i mitt tänkande längre fram i livet och som vuxen enligt vad man fått lära sig inom psykologin.
Pratet som gubbarna höll på med var politik. Något min far ärvt efter min farfar.
Min farfar, verksam runt Trelleborg, hade varit en ungsocialist. Föregångare till facken, kommunister och socialdemokrater som sprängdes i dessa fraktioner. Det finns bland annat en bok som handlar om min farfar. Den ska finnas på arbetararkivet.
Där berättas om hur han blivit jagad med pistol när han försökt organisera de livegna lantarbetarna. Det var drängarna själva som jagade iväg honom som bonden fått dem att göra. Något som inte precis ändrats den dag som i dag är. Men då på annat sätt där de som är de rika ägarna som bestämmer och får sina underlydande till!
Det som nu behandlades av gubbarna runt bordet var hur och med vilka medel nationalsocialisterna skulle bekämpas. Skåne och speciellt Helsingborg var högborgar
för nassarna. Där majoriteten av lärarna och poliserna sympatiserade med. Där Hitler och Tyskland var förebilder för dem.
Ja så började mitt livs första stapplande tid efter hemkomsten från BB!
Fortsättning: Det blåser.
Så kom vi till slutet av denna levnadshistoria... Natten till den 24 maj lämnade min far Bengt Andersson oss efter 3 veckors intensiv-vård. Stilla och lugnt utan ångest eller smärtor i sömnen precis som han önskade. Det är med stor so...