Lallis

17 september 2007 19:14

Jag är faktiskt inte helt säker på hur Ella läser inne hos mig. En sak vet jag och det är att det finns hjälpmedel när man är synskadad. Talsyntes tex. Använder man en sådan så är det en röst som läser det skrivna. Sedan är jag ganska så övertygad om att det handlar om olika sorters upplösning på skärmen. ;)
Mvh Lallis

Linda

17 september 2007 20:39

Skulle bara svara på det som du skrev i min blogg, jo då jag arbetar inom vården jag med. Har precis samma yrke som du leg.ssk

Ruth blir ledsen !

17 september 2007 23:24

Varför får man skuldkänslor ??

Skuldkänslor får man om man tycker att man har gjort något fel, eller om man känner sig otillräcklig. Men oftast så har man skuldkänslor alldeles i onödan, och att alltid känna skuld för olika saker gör att man inte mår bra. Men har man till exempel varit dum mot någon kan skuldkänslorna lära en att inte göra om det, att visa hänsyn och be om ursäkt för sitt misstag, vilket du har gjort.
I bland kan andra människor få en att känna skuld, för att man ska göra som de vill, och inte som man själv vill. Då skall man säga ifrån. Man kan inte vara alla till lags.
Du behöver inte känna skuldkänslor, att våga är alltid att vinna. Kommentera inte i bloggar om du vet säkert att du är ovälkommen. Skriv vad du vill i din blogg, den är din. Dom som inte gillar ett inlägg får gå vidare till en annan blogg för att ge en kommentar. Vi alla tänker så olika om så mycket. Är det någon som missförstår så får dom göra det, ge inga kommentarer tillbaka, låt det bara fortsätta och flyta med nya smiden. Vi måste lära oss att respektera varandras åsikter och yttranden, vi har den friheten att tycka fritt här i Sverige utan att vi blir hängda. Varje individ äger sin blogg !
Kram och god natt / Ruth

Marianne

18 september 2007 00:33

Jag hade avstått att lämna kommentarer i en blogg som jag visste att jag inte var välkommen i. Men var och en tar sina egna beslut. Riktiga vänner är de som förlåter en för de misstag man gör. Resten kan man leva utan.

Gisan

18 september 2007 05:50

Tack!

christina

18 september 2007 08:44

Tråkigt när det blir så.
Önskar dig en trevlig dag
Christina

Smeden själv

18 september 2007 18:53

Ruth! Tack för din kommentar var inte ledsen! Det behöver du inte vara då jag blir tillräckligt styrkt av sådana kommentarer som dina!

Marianne! Jag avstår för att kommentera, men lusten fanns där och jag kan leva utan!

Christina! Det tycker jag också och jag önskar dig det samma!


Gisan! Förstår vad du menar, men skulle vara dumt att säga något mer här!

Gisan

18 september 2007 20:01

:-)