Kanske lite röriga tankar men de är som de är allt efter som de dyker upp!
I bloggandet får man vänner. En del flyktiga som försvinner snabbt. En del tröttnaroch skaffar nya vänner.
Precis som i livet utanför bloggandet
Men det beror helt säkert på att bloggaren inte har något mer intressant att komma med.
Jag blir sorgsen och tar mig av det när jag mister en vän. Men så upptäcker jag rätt som det är att man fått ersatt dem med andra.
Då jämför jag det med en våg.
I högra vågskålen försvinner ett kilo men i den vänstra läggs det till 1½ kg.
Det går också att bilda en sorts bloggarklan där det kan snackas skit om andra bloggare vilket jag funnit också görs.
Man kan också samla de trevligaste och förtroligaste kommentarerna i en mapp och ha att läsa när man behöver uppmuntra sig själv.
En del vill ha bloggarvänner i hundratal, jag själv vill ha så många att jag hinner med dem ordentligt i deras innehåll så det inte bara blir tomma meningslösa standardfraser i kommentarerna och svar på något det inte tagits riktig del av och begrundats.
Med i bloggandet kan man få en riktig vänskap, ja t.o.m mer.
Det finns bloggar som får kommentarer vilket är rena ”Go midda yxeskaft.”
Det finns bloggar som är bara blablaha som finner sina likar.
Det finns bloggar som man får fin underhållning av. Bloggar som är lärorika. Bloggar med ett vackert innehåll.
Bloggar så avancerade så man blir helt stum av häpnad. Nyligen varit inne i en sådan som ändå brydde sig att besöka min enkla smedja.
Finns bloggar som innehåller allt vad man kan önska.
I en blogg kan uttryckas tankar i anonymitet man inte av någon anledning, som exempel blyghet och inte kan utrycka annars. (Något som inte alls kan gäller för mig, för inte är jag precis anonym, eller hur?)
Man kan ha det till en öppen dagbok som kan intressera och roa andra.
Med en blogg kan man få utlopp för ilska. I en blogg kan man söka tröst.
I en blogg kan man få vänner där ålder är helt utan betydelse liksom utseende, ovidkommande om man är rik eller fattig etc. etc.
Detta är något av vad jag funnit med att ha kommit in i bloggarvärlden.
I detta smide är det bara en enda röra men uppbenat kanske det har något att säga?
Bena upp det får ni göra själva och ta de bitar till er som ni själv vill och om det fanns intresse för detta smide!
Fanns mycket mer att säga kanske det fylls på med kommentarer vad man kan finna
mer med och i och andra synpunkter på bloggarna.
Gisan
15 september 2007 14:13
Mycket kloka tankar om bloggandet. För min del växlar behovet av att blogga från stund till stund. Därav mina olika "ämnen" och mina olika bloggvänner. När det gäller vänner har jag alltid tyckt om mångfald. Det är likadant i verkliga livet för mig. Min vänner är mycket olika. Var och en min bästa vän på sitt sätt.
Jag skrattade när jag läste om dina 30 liter vinäger. Kunde inte låta bli att tänka att dina problem att få det rätt beror på att du är alkoholhalt ;-) Kramar...
http://gisan.blogg.se
micke
15 september 2007 15:12
Tackar för ditt besök på min blogg, presentation ja, blogg.se hakar ju upp sig emellanåt, men för det mesta funkar det riktigt bra numera..:)
Har själv mycket blogg-bekanta, en del har jag besökt i över ett år nu,en del har försvunnit, men de flesta finns ju kvar!!
Har ju aldrig träffat nån IRL, men tror det kan vara bäst så, eller kanske inte? hm??
jaja.. du får ha en bra dag!!
ha de gött
http://beckfjall1.blogg.se
Gisan
15 september 2007 16:22
Jag var "tvungen" att gå in och titta vilken dikt du menade. Den gör ont att läsa, lika ont som den gjorde att skriva. Men mitt diktskrivande får mig att må bättre. Det är bättre att ha det onda på "pränt" än inom sig.
Jag är inte så anonym egentligen. det finns bloggare som är mer anonyma än jag. Däremot skriver jag inte gärna för utlämnande om de runt omkring mig. Jag väljer ju själv vad jag lägger ut om mig själv. Kramar...
http://gisan.blogg.se
skogsfrun
15 september 2007 17:07
Skogsfrun tycker det mest intresanta med bloggandet är kontakterna långt ifrån med folk man annars aldrig skulle träffat*. Det skrivna ordet avslöjar mer om en människa än man kanske tror, man må vara aldrig så anonym. Skogsfrun skriver AV sig på bloggen annars finns risk för att det bli ännu trängre i skallen, he he.
http://barasaras.bloggagratis.se
Smeden själv!
15 september 2007 18:08
Jättebra kommentarer hittills.
Men jag fastnade spec. för vad Gerda-Thyra sa om vilka sidor de vill visa upp. Något som ändå på något vis lyser igenom förr eller senare!
Gerda-Thyra
15 september 2007 19:37
Hej igen!
Du kan väl kopiera min kommentar, i den felande länken och lägga in den som en ny kommentar...så tar du helt enkelt bort kommentaren som har fel adress, så slipper den fåniga sidan vara ute och valsa runt!OK?
http://gerda-thyra.bloggagratis.se
Gerda-Thyra g/m Smeden
15 september 2007 19:51
Detta är en kopia på Gerda-Thyras kommentar.
Om ni läser hennes övriga kommentare förstår ni!Så fint du skriver här om "bloggvärlden"... så sant, så sant...
Jag tror man får ta det för vad det är: jätteroligt, kul att se det man själv har skrivit på pränt liksom... chans att dela med sig tankar, tips och bilder till andra...
viss dokumentation... nya ideer och intryck, "lära känna" andra människor... men man får nog också tänka på att folk på bloggarna har oftast valt vilken del av sig själv de är beredda att visa upp, så även om man kan tycka att man känner en bloggvän, så finns det så mycket mer gömt bakom den visade och valda fasaden.
Vissa dagar kan jag tycka att det är jätteroligt att blogga och att titta in till andra och det känns verkligen som om jag hälsar på hos kompisar! Men andra dagar känner jag bara någon konstig form av "tomhet och ytlighet" när det gäller bloggeriet...
man kanske inte ska analysera och fundera så mycket... som sagt: ta det för vad det är!
Så fint du skriver här om "bloggvärlden"... så sant, så sant...
Jag tror man får ta det för vad det är: jätteroligt, kul att se det man själv har skrivit på pränt liksom... chans att dela med sig tankar, tips och bilder till andra...
viss dokumentation... nya ideer och intryck, "lära känna" andra människor... men man får nog också tänka på att folk på bloggarna har oftast valt vilken del av sig själv de är beredda att visa upp, så även om man kan tycka att man känner en bloggvän, så finns det så mycket mer gömt bakom den visade och valda fasaden.
Vissa dagar kan jag tycka att det är jätteroligt att blogga och att titta in till andra och det känns verkligen som om jag hälsar på hos kompisar! Men andra dagar känner jag bara någon konstig form av "tomhet och ytlighet" när det gäller bloggeriet...
man kanske inte ska analysera och fundera så mycket... som sagt: ta det för vad det är!
Micke
15 september 2007 20:00
Tjena igen, jorå, orättvisor och myndigheters vilja att sätta folk i skiten får mig att bli smått uppretad emellanåt, men annars är jag ju bara en glad skit egentligen!!
Ha en fortsatt trevlig kväll!!
http://beckfjall1.blogg.se
christina
15 september 2007 21:32
Kloka tankar!
Visst är det härligt med bloggar, älskar att läsa om andras vardag, behöver inte vara något stort, det lilla räcker mer än väl.
Önskar dig en fortsatt skön lördag....
http://sockertoppan.blogspot.com
Ruth
16 september 2007 10:51
Ligger mycket sanningens ord i ditt inlägg. Att lära känna sina vänner till fullo är nog inte så lätt, men det går att läsa mellan raderna. Så kommer det ett inlägg som gör att bloggaren lämnar en bit till av sig själv, till slut har man fått ganska mycket av bloggarens levende och vardag och sätt att vara som ven och person. Tycker själv att bloggande är ett bra kompis releterat medium, som ger mycket glädje och många skratt. Har även 3 vanliga hemsidor som ger många flyktiga vänner men på ett mycket anonymt plan. Bloggen är nu mera nummer: 1, hoppas bara att glöden håller i sig och att skrivlusten består !
http://bernamis.bloggagratis.se
Trolltyget
16 september 2007 13:40
"Människor kommer in i ditt liv av en orsak, för en period eller för resten av livet.
När du förstår orsaken, kommer du också att förstå hur du skall förhålla dig till denna person.
När någon kommer in i ditt liv av en orsak, är det oftast för att fylla ett behov du har uttryckt.
De har kommet för att hjälpa dig genom en utfordring, för att ge dig vägledning och stöd.
För att hjälpa dig fysiskt, känslomässigt och spirituellt.
Det kan verka som om de är sända från himlen, och det är de!
Det är det du behöver dem för.
Så plötsligt, utan att du gör något fel eller på ett till synes opassande tidpunkt,
kommer denna person att säga eller göra något som gör att ert förhållande tar slut.
Ibland dör de, andra gånger lämnar de dig.
Ibland provocerar de dig och tvingar dig att fatta ett beslut.
Det som är viktigt att förstå är att ditt behov är mättad, ditt öde är fullbordat,
deras arbete är utfört. Den bön du skickade till universum har blivit bönhörd,
och det är nu dags att gå vidare.
Några människor kommer in i ditt liv för en PERIOD, för att det är din tur att dela med dig,
att växa eller att lära. De ger dig en upplevelse, lugn eller bara får dig att le! :-)
Kanske lär de dig eller visar dig något du aldrig gjort förut.
Vanligen ger de dig en ofantlig mängd av glädje. Tro på det... Det är äkta!
Men bara för en period.
Livslånga förhållanden lär dig livslånga läxor, sådant du måste bygga upp
för att få en solid känslomässig grund. Ditt jobb är att acceptera läxan,
älska denna människa och använda det du har lärt i andra relationer och områden av ditt liv.
Det sägs att kärleken är blind, men vänskapen är klarsynt.
Tack för att du är en del av mitt liv, antingen det är för en period eller för resten av livet.
Änglar finns, det är bara det att det inte alltid är så att de har vingar och då kallas dom vänner." okänd författare
Du är en av mina vänner utöver att vara min Far.
http://mrlns.blogspot.com
Marianne
16 september 2007 17:38
Jag har inte bloggat så lång tid och har inte speciellt många kontakter på bloggen. Men de som jag har kommit i kontakt med uppskattar jag mycket. Dessa människor skulle förmodligen aldrig kommit i kontakt med om det inte varit för bloggen. Vi är alla så olika och har vitt skilda intressen och liv. För min egen del är det själva skrivandet och sen är det mångfalden på andras bloggar som är drivkraften.
http://ekoxenskennel.bloggagratis.se
BLomst
16 september 2007 22:41
Kloke, varme og gode tanker!
Forresten; har du sett denne her
http://runeberg.org/folkeven/094.html
Der har du det originale opphavet til sitatet i innlegget ditt (;
http://blomst.bloggagratis.se
Kaffebönan
16 september 2007 23:47
Jovisst är det så som du beskriver.. alla är vi så olika och bloggar så oxså.
Jag försöker besöka så många jag bara kan, men det är en farlig massa bloggar i luften och när det är många kommentarer så. ja vad ska man göra.. jag väljer med förbundna ögon ibland.. nej kanske inte riktigt så.. försöker hälsa på de flesta och i synnerhet de som är så trogna mig.. har ju bloggat en tid nu..
Det där med blogging har jag oxså skrivit om i något eller några inlägg innan.. Det är mångfalden som är så kul med att blogga..
Tjingelong
http://kafferasten.blogg.se
Inga M
20 september 2007 06:15
Läser Ditt blogginlägg lite sent förstås. Men det innehåller många klocka tankar om bloggandet. Jag har funderat en del på om man verkligen ska benämna sina regelbundna bloggkontakter "vänner" eller det lite mer distanserade "bekanta". Riktiga vänner är ju annars en rätt trång krets av människor, de som man haft med sig länge i livet. Men de som jag haft regelbunden och tät kontakt med nu i ett par år på bloggen måste nog ändå hamna i kategorin vänner. På onischade bloggar lär man känna varandra rätt väl; det handlar ju om både åsikter och vardagsliv i en rolig blandning. Det gör utbytet spännande jämfört med bloggar som enbart innehåller mode eller politik.
http://inga.blogg.se
Är det dags igen med en invasion av Ryssland inom de närmaste seklerna?
Alltså ett tredje världskrig!
Ja, jag bara undrar lite när man ser på historien och vad som händer i dag.
Historiskt sätt för att då bara nämna Carl den tolfte, N...
Nu först när jag börjar inlägget får jag tala om att den där gasoldammsugaren givetvis bara går att dammsuga med DEN FÖRSTE APRIL!
Det är så svårt att börja blogga. Vet inte hur jag ska skriva, flödet har liksom försvunnit och ...
