Direktlänk till inlägg 30 juni 2007
Har inget blivit bättre i psykvården?
Tydligen har inget blivit bättre blir mitt svar! Varje dag är det nu något om psykvården. Jag lyssnar på reportage och samtal om den slutna vården.
Jag har ju skrivit långa stycken om min egen tid som mentalskötare. Berättelse om hur det var då och det var ju inget vidare för patienterna och före min tid ännu värre! Men är det verkligen bättre i dag?
Vad man nu hör så tycks tiden stått still och det finns fortfarande sådana människor jag talat om inom psykvården.
Nu undrar jag om de som styr fortfarande skyddar de som bär sig illa åt. Det låter så!
Kan man fortfarande få sparken när man protesterar mot elakheter och övergrepp?
Blir man fortfarande trakasserad m.m när man bryter mot den kutym som råder på en dålig avdelning. När man då vill vara till hjälp istället för en sadistisk vakttyp får höra vad man är för en? Är det fortfarande så?
Var man tröstande och förstående mot en kvinnlig patient så fick man beskyllning at ha andra baktankar! Var man det mot en mannlig så var man bög!
Nu ställer jag frågan en gång till, är det annorlunda i dag? Som jag förstått så är det inte det!
Vidare kan man sitta inlåst i åratal trotts att man är tillräckligt frisk för normalt liv. Dessutom bli mördad inne där man är inlåst med vårdare som ska se till en. De satt väl och spelade kort i någon vrå!
Går en ungdomsledarutbildning: Klicka här!
Börjar på folkhögskola:Klicka här
Så kom vi till slutet av denna levnadshistoria... Natten till den 24 maj lämnade min far Bengt Andersson oss efter 3 veckors intensiv-vård. Stilla och lugnt utan ångest eller smärtor i sömnen precis som han önskade. Det är med stor so...