Direktlänk till inlägg 29 juni 2007
Kära besökare det går inte få fart på smedjan i dag.
Hur mycket jag än använder blåsbälgen så tar det sig inte riktigt.
Järnen blir bara krokigt och fel. Det regnar in genom taket där det blivit ett stort hål.
Dörren hänger snett och står och slår. Ryker gör det också så tårarna bara rinner.
Nej vi struntar i smideriet idag och hoppas det går lite bättre en annan dag före min semester!
Men jag hoppas ni alla mår bra så kanske vi ses i morgon!
Så kom vi till slutet av denna levnadshistoria... Natten till den 24 maj lämnade min far Bengt Andersson oss efter 3 veckors intensiv-vård. Stilla och lugnt utan ångest eller smärtor i sömnen precis som han önskade. Det är med stor so...